Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från den internationella bokmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från den internationella bokmarknaden
kan man älska New York, måste man efter
att ha tagit del av bokens innehåll säga: ja,
det kan man. Åtminstone kan Elmer Rice
det. Ty det är alldeles tydligt, att författaren
har en alldeles särskild faible för staden på
Manhattan, vars storslagna aspekter han
beundrar även om han samtidigt visar sig
vara väl förtrogen med dess sämre sidor.
Men Mencken har nog annars rätt. New
York är inte en plats, där en arbetande
författare känner sig hemma, och det är också
påfallande, i vilken hög grad den gigantiska
världsstaden lyser med sin frånvaro i den
moderna amerikanska skönlitteraturen. Först
och främst beror detta naturligtvis därpå,
att livet är alldeles för dyrt i New York, om
man vill leva något så när drägligt, och en
diktare, som slår sig ner där, måste därför
ganska snart förfalla åt slavarbete för de
billiga illustrerade tidskrifterna,
förBroadway-teatrarna och biograferna; han hinner snart
inte med något mera allvarligt arbete. Men
det finns naturligtvis även andra orsaker.
Det stora samhällsmaskineriet åstadkommer
alltför mycket buller, det jäktande arbetet
lämnar plats även för ett annat hinder, det
överhettade, förbrännande, larmande
nöjeslivet, som springer fram ur nervpinade
människors katastrofbetonade hunger att få leva
stundens »befriande» liv. Och diktaren har då
bara tvenne vägar att välja på: han
kompromissar bort sitt geni eller i anspråkslösare
fall sin begåvning och slukas upp av den
stora förströelseapparaten eller också flyr han
bort från förvirringen och onaturligheten för
att undgå känslodöden och den övriga
förödelsen.
Och så har det kommit sig att författarna,
de bästa bland dem, inte äro bosatta i New
York. Och, som en direkt följd därav, att
det finnes ytterst få skildringar från den
märkliga världsmetropolen i den moderna
amerikanska litteraturen. Kanske är detta
att beklaga, ty det borde väl finnas, tycker
man, mera intressant liv i New York än på
någon annan plats i världen. Jättestaden
består ju inte bara av betongkonstruktioner
och gatubeläggningar, det finns människor
där också, levande människor, som träla och
njuta, som gråta och skratta, fastän de alla
förlorat sin ursprungliga individualitet och
sugits in i den fantastiska jättekvarnen, det
monstruösa kollektivet. Det storslagna och
det vulgära, den tragiska självuppoffringen
och den frånstötande njutningsegoismen leva
emellertid här sida vid sida, alla
livsföreteelser äro representerade. Men det liv som leves
går, det är sant, aldrig inåt, åtminstone inte
på det rätta sättet; man har inte tid att gå
på djupet med sina egna livsproblem, man
får i nödfall nöja sig med halvsanningar, med
allt det som kan hålla människan i rörelse
för stunden.
»Imperial City» ger en ypperlig och mycket
fullständig bild av detta New York. Romanen
har komponerats så, att de olika händelserna
byggts upp kring en centralpunkt, och denna
centralpunkt är familjen Coleman, en såväl
socialt som finansiellt mycket betydande
sammanslutning; man kontrollerar bland
annat ett stort bankföretag vid Wall Street.
Emellertid upptages familjens tid inte endast
av bankaffärer. De olika familjemedlemmarna
ha synnerligen skilda intressen, de röra sig
utom hemmet i mycket olika miljöer, och på
så sätt har författaren kunna göra ett
tvärsnitt genom det newyorkska samhället, som
skänker läsaren allt vad han rimligtvis kan
önska sig av upplysningar och skildringar
från det vidunderliga »Utopien för rackare»,
för att nu återigen citera Mencken. Det finns
i Rices bok ett myller av bipersoner, alla i
direkt eller indirekt kontakt med Colemans.
Författaren skriver om allt, om mondänt
sällskapsliv, om stora, vidlyftiga
affärsspekulationer, om religion, sociala problem, om
brott och korruption. Om alla slags människor,
tillhörande alla kategorier, från
affärsmagnater, politiker, läkare, till societetsflickor,
butiksbiträden och studenter.
En intressant bok, en äkta bok, skriven av
en initierad, en infödd, som både har ingående
erfarenhet och dessutom är begåvad med en
ovanlig förmåga att iakttaga människor och
förhållanden. Det kanske inte finns så mycket
känsla med i hans observationer — man kan
på den punkten göra en jämförelse med Dos
Passos’ New-Yorkskildring,
»ManhattanTrans-fer», som är betydligt mera emotionellt utförd
— vilka ofta äro hårda, men alltid mycket
träffsäkra. Rice skildrar ju nästan
genomgående osympatiska människor, han betonar
gärna det kallsinniga och brutala, det morbida
och det brottsliga.
»FOUR SO VIET PLAYS».
För en främling kan det många gånger
vara besvärligt att skapa sig en klar och
tillfredsställande bild av det litterära livet i
Sovjet-Ryssland. En författare, som det ena
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
