Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Johanne Dybwad. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johanne Juell med sin första roll på Christiania Theater. 1888.
Johanne Dybwad
Av Carl G. Laurin
MEKTIGSTE sceniske
kunstner siden norsk teater blev til», kallar
teaterchefen Axel Otto Normann Johanne Dybwad
i sin stora, vackra, grundliga bok om den
utmärkta skådespelerskan. Schillers ord i
prologen till Wallenstein:
Dem Mimen flicht die Nachwelt keine Kränze
äro naturligtvis i huvudsak sanna, men här
har dock tillkommit en hyllande bok om en
scenisk konstnärinna, som slutat sin
verksamhet, en bok, som är ett äreminne. Eljest
är det oftast blott några ord från samtiden,
som får vara tillräckligt. Skådespelarens och
skådespelerskans namn kunna leva om någon
storhet nämnt dem i sina skrifter, väl till
märkandes såvida denna »storhet» själv lever
kvar i minnet. Vi tro, att skådespelaren
Roscius varit betydande efter Cicero säger det,
och vi förmoda också, att Johanne Louise
Heiberg var märklig, dels för att hon säger
det själv och många med henne, dels för att
hon på H. W. Bissens staty och på Marstrands
målning verkar imponerande.
En annan sak blir det, om vi alis skulle tåla
vid att höra forna tiders storheter: den
känsliga Adrienne Lecouvreurs eller den sköna
Emilie Högqvists tirader och se deras gesti-
Johanne Dybwad av Axel Otto Normann. Gyldendal Norsk Forlag, 1937. — Skuespillerinden Johanne
Dybwad av Kristian Elster d. y. H. Aschehoug & Co., 1931.
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
