Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Homonymien i franskan. Språkkåseri. Av J. Melander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. Melander
någon verklig kris. Den är besvärande i en
eller annan användning, i vilken de
likalydande orden förekomma, men har icke haft
till följd, att något av orden helt undanträngts.
Följande exempel är tillräckligt för att visa
detta. Cuisine betyder, som alla veta, både
’kök’ och ’mat’, och faire la cuisine är
uttrycket för ’laga mat’. Men verbet faire använt
tillsammans med namnen på rummen i
våningen betyder ’städa’; alltså faire la salle
à mänger = ’städa matsalen’. Vad skall då
’städa köket’ heta? Då faire la cuisine är
upptaget, tillgripes verbet nettoyer\ alltså nettoyer
la cuisine. I uttrycket faire la cuisine råka
de båda homonyma cuisine i konflikt.
Det bör vidare erinras om att riksspråket
icke har samma utvägar att undanrödja en
homonymikonflikt som dialekterna. Det kan
ju icke gärna låna något ord från de föraktade
patois, medan ett lån från riksspråket för
dialekterna innebär icke blott en befrielse
från en homonymisvårighet, utan även en
social uppflyttning till likvärdighet med
riksspråket. För riksspråket stod endast vägen till
lån öppen från det jämbördiga latinet. Och
den frågan är knappast vidrörd, huruvida
icke en del av de många från latinet upptagna
s. k. mots savants har inlånats just på grund
av den omständigheten, att de motsvarande
folkliga orden genom ljudförändringarna blivit
homonyma med andra ord. Jag skall nöja mig
med ett par exempel. ’Värdera’ heter i modern
franska estimer, vari man lätt igenkänner det
latinska cestimare. I det äldre språket hade
verbet den ljudlagsenliga formen esmer. När
s framför konsonant förstummades, blev ordet
identiskt med aimer, älska. Samtidigt
uppträder latinismen estimer och ersätter snart
den gamla formen. Latinets mundus ’värld’
hette äldst regelrätt mont. Tidigt visar sig i
texterna den lärda, latiniserande formen
monde, vilken snart blir allenarådande. Det
råder inget tvivel om att detta utbyte skett
för att undvika kollisionen med mont ’berg’ av
mons, montern. Att bruka samma ordform för
’värld’ och ’berg’ måste leda till missförstånd.
Homonymiens nedbrytande verkningar ha
dessutom i riksspråket motarbetats av
gram-maticis reglerande och konserverande
strävanden. Ortografien har också varit till stor
hjälp, och de under humanismens och
renais-sancens dagar införda latiniserande
stavningarna ha säkerligen räddat många
homonymer från undergång. Vad det skrivna
språket beträffar, är detta tämligen självklart.
Man tänke blott på den osäkerhet, som skulle
uppstå, om t. ex. le comte ’greven’, le conte
’berättelsen’ och le compte, ’räkningen’,
stavades lika. Men även i det talade språket spelar
synbilden av ett ord för dess rätta
uppfattning en roll, som icke får underskattas. Mer
eller mindre omedvetet associerar såväl
talaren som åhöraren hörselbilden av orden med
deras skrivna form.
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
