Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Tre målarlynnen. Klassikern, romantikern och realisten. Av Lars-Ivar Ringbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre m ålarlynnen
Caspar David Friedrich: Två män betrakta månen.
Dresden, Gemäldegalerie.
natur. Det som kan tyckas vara
efterhärm-ning är i själva verket kongenialitet.
Söker man ett målarlynne, som kunde
ställas i motsats till Ingres’, så anser man
sig vanligen finna det hos hans store
motståndare Delacroix. Denne lidelsefulle
målare — som hade »en sol i sitt huvud och
ett oväder i sitt hjärta» (Th. Silvestre)
—-var förvisso i många stycken motsatt den
kylige, förståndsmässige Ingres. Men även
om »klassicismens gendarm» kände en lukt
av svavel kring Delacroix och ansåg hans
konst påminna om epileptiska anfall, så
hade han väl funnit ännu mindre reson
och ännu mera sjuklighet i den konst som
vid samma tid presterades i romantikens
förlovade land av Caspar David
Friedrich (1774—1840), »den store
melanko-likern» i Dresden. Den franska romantiken
kring Delacroix var en orientaliskt
prakt-lysten äventyrsromantik, den tyska med
Dresden som härd var däremot en nordiskt
natursvärmande drömromantik.
Friedrich är en av de största och kanske
den mest egenartade företrädaren för
äkt-romantisk och nordisk naturmystik i
måleriet. Denne storvuxne, blonde, skäggige,
blåögde tysk, en enstöring, bittert
melankolisk men gemytlig i några få goda
vänners lag, levde i en alldeles annan värld än
Ingres, den kortvuxne, slätrakade, mörke,
sydländskt livlige, stundom koleriske,
alltid chevalereske fransmannen. Olika
världar framkallade de även i sin konst. Ingres
gav form åt människor och åter människor,
grekiska gestalter, rafaeliska madonnor,
kyskt sinnlig statyskönhet, gav en glimt
av Hellas klarblåa himmel och bländande
rena tempelfasader. Friedrich skådade fram
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
