Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Film. Av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Film
alltför tidig skugga över ansiktet, men med
hoppet samlat i ögonens ljus och med en
tapper livsvilja som inte fruktar vandring
genom mörker.
Filmer av denna resning är sällsynta såsom
betydande konst alltid är. Men även inom
de genomsnittliga franska filmerna finner man
dock ständigt inslag av intresse. Spöket i St.
Agil rör sig om vissa mystifikationer vid en
internatskola för pojkar; det originella är
där framställningen av lärarna, vilka är
drastiskt karikerade utan att likväl förlora
sin trovärdighet. Där är han som aldrig sover
och han som ständigt fantiserar om krig; där
är den alkoholiserade teckningsläraren som
drömt om att bli ett grafikens geni (åter en
av Michel Simons makabert svampiga
figurer); och där är den engelske språkläraren
(Stroheim i överrock och dubbla glasögon)
som i sin egenskap av främling och
olikartad blir föremål för allas misstro och
hätskhet. Kvinnor i bur handlar om ett
uppfostrings-hem för unga kvinnor och underblåser en
måhända berättigad indignation. Inom
ledningen står två olika slags kvinnor mot
varandra, den unga som lever naturligt och därför
kan känna kärlek och tillit, och den gamla
som i sin ofruktbara slutenhet bara kan hata
och misstro. Bland flickorna finns både de
som tycks ohjälpligt skapta för nattlokaler
och de som drivs till uppror i lydnad för
sin egen sanna natur. Livet kallar ger interiörer
från ett modernt förlossningshem, tyvärr
med intrigeffekter av typen ledsamma
amerikanismer. Victor Francen offrar mycken
intensitet på professorn som trasslat in sig så
orimligt med sina kvinnliga underordnade.
Kinaexpressen i fara är inte enbart en
äventyrsfilm kring ett franskt järnvägsföretag i
Östern, utan även en övertygande
miljöskildring med utblickar över folk och
förhållanden, vartill kommer några piskande
skräckstudier från ensliga stationsbyggnader
och brinnande städer under upprorsgeneralers
terrorvälde.
Hjältar av i dag är amerikansk i bästa
mening, med sina psykologiska och konstnärliga
förutsättningar i amerikanska förhållanden.
Den uthärdar nära nog en jämförelse med
den amerikanska litteraturens karakteristiska
moderna verk; dialogen kunde ha varit
skriven av Hemingway och scenariot kunde ha
hämtats från Faulkners flygarroman »Pylon».
Denna film har mycket gemensamt med den
faulknerska romanen, inte bara i det yttre
förloppet: den bärande inspirationen
härleder i båda fallen från själva livsfarans
fascination, flygningens overkliga spänning
som liksom utplånar den vanliga världen och
dess problem. Filmen rör sig om två
provflygare, en förare och en mekaniker, som
utför livsfarliga hastighets- och
belastningsprov med nykonstruerade maskiner. Ett
egendomligt vänskapsförhållande förenar dem,
ett slags yrkets ödesgemenskap; och genom
sin olikhet kompletterar de varandra. Föraren
är den utåtvända, omedvetna
handlingsmänniskan som tar de största risker och
utmanar luftens faror som om det gällde att
vinna en nyckfull kvinnas gunst.
Mekanikern är medveten, förutseende, kan inte som
kamraten koppla av och supa sig redlös
mellan slagen och utsättes därigenom för
olidliga påfrestningar; samtidigt är det
denna spänning som utgör livets egentliga
eggelse för honom.
Komplikationerna börjar när en kvinna
dras in i männens farliga livsföring. Hon
kommer springande på en äng där föraren
nödlandat och det blir ett rekordsnabbt
äktenskap, en kärlek i skyn som snart tvingas
nedstiga till penningbekymrens, suporgiernas
och det ständiga dödshotets påfrestande
vardag. Han kan inte verkligen leva för en
kvinna, han kan inte uppge sitt yrkes lek
med döden utan att bli en annan än han är,
hans mandom är etablerad i skyn. Kvinnan
delar mekanikerns medvetenhet, hon kan
aldrig glömma faran och tillvaron blir
outhärdligt sönderslitande för henne. Filmen väjer
undan för en konsekvent, tragisk lösning av
konflikten och tar sin tillflykt till en blek
kompromiss: mekanikern omkommer och
föraren stannar som resignerad flyginstruktör
nere på jorden hos kvinnan och barnet.
Äventyret har övergått i borgerlighet.
Flygningen kommer här osökt att företräda
det nutida livet som lockar med uppgivelse
under mekaniken. Mannen kommer bort från
jorden, från det naturliga livet; han
förlorar sig i overklighet, i mekanikens tomma
illusion; han offrar sig för en eller annan
ovidkommande, meningslös uppgift: han blir en
hjälte av i dag. För de omedvetna må det
framstå som ett stålglittrande äventyr; för
de medvetna, de kännande och reflekterande
förblir det en blindhetens tragedi.
Victor Flemings regi har skickligt
sammansvetsat de olikartade insatserna i filmen av
såväl människor som maskiner. Gable, Spen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
