Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gunnar Castrén. Av Olof Enckell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar C a s t r é n
hemkäre biskopen, om vilken disputanden
själv sade, att »hans dikt är en dikt för
alla dem, som älska det stilla lugnet».
Dissertationen belyser på ett instruktivt
sätt sin författare. Ur vetenskaplig,
akademisk synpunkt är den mönstergill, och
den är därtill buren av varm och
sympatisk inlevelse i uppgiften. Men på en viktig
punkt anmäler Castrén tydligt missnöje med
avhandlingens hjälte; det är i skildringen
av hur Franzén fogade sig i Leopolds
önskningar och för att tillmötesgå Svenska
Akademien skrev om och förvanskade »Sången
över Creutz». I och med denna
eftergivenhet försummade Franzén det historiska
ögonblicket och svek sin mission att bryta
nya vägar för den svenska poesien, klagar
Castrén. I själva avhandlingen är tonfallet
visserligen nyanserat i enlighet med de
akademiska umgängesreglerna; men i en
Euterpeuppsats från disputationsåret talar
han fritt ur hjärtat: Leopold stämplas som
sin samtids onda genius, och hans bristande
sinne för det nya och stora i »Sången över
Creutz» tolkas som det första tecknet på
den inriktning, som småningom fört Svenska
Akademien till »en plats inom det löjligas
råmärken».
Castréns förhållande till sin första
litteraturhistoriska uppgift av stora mått
avslöjar redan de förhärskande dragen i hans
kritikerpersonlighet. Som de mest
framträdande elementen kunde framhållas:
strävan till grundlighet och allsidighet, driften
till personlig inlevelse, förmågan av
fördjupad, poetisk analys, viljan till fördomsfri
värdesättning — och sist men inte minst
en djup respekt för det personligas och
nyas både rätt och plikt att hävda sig i
konsten och i dikten.
De outrerade formuleringar man då och
då finner hos den unge Castrén försvinna
snart, och bilden av hans mannaålders
gärning präglas helt av ett förnämt, i viss mån
slutet lugn. Men den enhetliga, lugna ra-
men rymmer ett verk av mycket
mångskiftande art.
I förenkling kunde man säga att Castrén
sökt sig fram på trenne skilda vägar:
vetenskapsmannens, den vittre kritikerns och
den patriotiskt, nationellt och universellt
intresserade samtidsiakttagarens. Den
vetenskaplige forskaren inom honom har så
gott som helt och hållet lagt beslag på hans
bokliga produktion; inte ens i sina stora
monografier över samtidsdiktare —•
böckerna om Juhani Aho och Runar Schildt
— har han försökt tillmötesgå den moderna
smakens krav på billig popularitet.
Samtidsiakttagaren åter finna vi i de talrika
essäerna och tidningsuppsatserna, som väl
oftast avse vägledning i litterära ting, men
som upprepade gånger också åsyfta
orientering och ställningstagande i politiska,
sociala och moraliska samtidsspörsmål.
Låt oss till en början rikta
uppmärksamheten mot litteraturhistorikern och
vetenskapsmannen.
De tvenne omfattande undersökningar,
»Stormaktstidens diktning» och »Norden i
den franska litteraturen», som följde på
doktorsavhandlingen om Franzén, göra
det uppenbart, hur mycket Castrén lärt sig
av den skola inom nordisk
litteraturforskning, vars mest bekanta namn är Henrik
Schiick. De båda böckerna äro alltigenom
verk av en lärd man, som helt och hållet
försvinner bakom sin forskningsuppgift;
men i sin rika dokumentering och med
sin strängt sakliga hållning öppna de vida
perspektiv och kasta ljus över betydande
områden av den nordiska och
allmäneuropeiska kulturhistorien. Ett lärdare verk än
den ytterst ingående, detaljrika
principundersökningen av inflytelser och motiv
i stormaktstidens litterära Sverige, av
tidevarvets estetiska jordmån och poetik, torde
inte ha presterats inom svensk
litteraturforskning i Finland. Och i sin art lika
grundläggande är den märkliga volymen om
det nordiska samhället och landskapet,
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
