Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Bolidenföretaget — ett nationellt storverk. Av Arne Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arne Lindström
under årens lopp ha nya fyndigheter
tillkommit efterhand, ehuru ingen ännu kunnat
mäta sig med Boliden. Vid malmletningarna
sysslar man med ingående berg- och
glacial-geologiska undersökningar, och metoderna
äro såväl elektriska som magnetiska och
gravimetriska. Dessa metoder ha i inte ringa
utsträckning utarbetats under företagets gång,
och de avslutas alltjämt med
diamantborrningar, sedan »indikationer» konstaterats. Om
borrningarna ge anvisning på förekomsten av
brytvärdiga malmer går man vidare med
schaktsänkningar och arbeten under jorden.
På så sätt ha undersökningarna bragt i dagen
ett 30-tal större och mindre malmfält, på
vilka utlagts sammanlagt 290 utmål.
Liknande malmletningar har också staten utfört
genom Sveriges geologiska undersökning, ehuru
i mindre omfattning än Bolidenbolaget.
Det är sulfidmalmer, som utgöra det
ekonomiskt mest värdefulla i
Bolidenfyndig-heterna, och kvantitativt mest
förekommande av dessa är svavelkisen, i vilken
finnes inblandad bl. a. kopparkis. I en del
fyndigheter förekommer arsenikkis blandad
med svavel- och kopparkis eller i rent
tillstånd. Det är i huvudsak arsenikkisen, som
efter oändligt invecklade och tidsödande
processer till slut lämnar ifrån sig
Bolidenföretagets värdefullaste produkt, nämligen
guldet. Tillsammans med guldet uppträder
också silver.
Vi ha förut berört myten om
bolidenmalmens upptäckt. När vi tala om malmens
beskaffenhet blir det nödvändigt att ytterligare
en gång uppehålla oss vid omständigheterna
kring den stora upptäckten. Anledningen till
att man gjorde undersökningar i trakten av
den nuvarande gruvan var, att geologerna
1921 påträffat ett mycket stort och rikt
svavelkisblock nära Svanfors by, inte fullt
en halv mil ostsydost om Boliden. Man
företog elektriska mätningar i den rörelseriktning,
man kunde antaga, att inlandsisen haft, då
den drog sin front tillbaka över detta område.
Man arbetade energiskt i ett par års tid för
att finna blockets moderklyfta, men inte
förrän 1923 förelågo elektriska »indikationer» av
sådan art, att diamantborrningar voro för
s varliga. Det första borrhålet företedde
partier av en svavelkisimpregnerad, starkt
metamorfoserad leptit, som gav upphov till nya
förhoppningar, varför man tog upp ytterligare
ett borrhål på en intilliggande indikation —
och då kom man rätt.
När malmen brutits i dagbrottet eller nere
under jordytan innehåller den alltså mineraler
av ganska skiftande natur. Proceduren går
därför från början till slut inte bara ut på att
förädla malmen utan också att skilja de olika
mineralerna åt och att ge dem, var för sig,
den behandling de fordra. Början göres redan
i Boliden sedan malmen i snabba hissar
uppfordrats från bergets innandömen. Först sker
en grovkrossning, varefter malmen på breda
transportband föres till det stora
skrädnings-verket med dess mångskiftande sikt- och
tvättmaskiner m. m. Det surrar som i en
bikupa, det rasslar och skramlar i alla dessa
sinnrika maskiner från våning till våning i
den höga och omfångsrika byggnaden.
Så sker finkrossningen och till slut är man
färdig att gå till analysen i laboratoriet, där
långa rader av flickor sitta vid instrumenten
och unga män syssla framför ugnar, vari
guld- och silverproverna utföras. Små
guldblad ligga i en bägare, och ur
kassaskåpet plockar man fram till beskådande en
guldklimp, stor som en uniformsknapp: det
är den samlade massan av guldprover sedan
laboratoriet började fungera.
Utanför gyttret av gruvbyggnader stå rader
av malmvagnar, tomma eller redo att med
sin last av malm anträda färden till
smältverket på Rönnskär. Och vid sidan av denna
egendomliga bangård torna väldiga
malmhögar upp sig. De ligga här i reserv för att
trygga den kontinuerliga matningen av
smältverket.
IV.
Den kalla nordanvinden sveper fram över
det ödsliga skogslandskapet, över den
gapande gruvan och de sammangyttrade
byggnaderna i landskapets centrum. Men Boliden är
inte bara detta, inte bara en
industrianläggning, skapad med överlägset kall beräkning
och målmedveten energi, utan också ett
mönstersamhälle för alla, som ha sin
verksamhet förbunden med gruvföretaget. Den
förbindliga gruvledningen, som utan knot ställer
sig till turisters och nyfiknas disposition, är
lika angelägen om att visa samhället som
själva gruvanläggningen. Det är utan tvivel
någonting att se, kanske mest under den
strålande övre norrländska sommaren, detta
tropiska inslag i den beskedliga svenska
årsrytmen, men även nu en vinterdag i
november med isig blåst över rimfrostfläckad
barmark.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
