- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
82

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den konstnärliga utsmyckningen av Halmstads nya rådhus. Av Abbe W. Bramzelius - II. Intarsia- och annan dekor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Abbe W. B r a m z el i u s

Ytterdörren till rådhusrättens
sessionssal med intarsia komponer ad
av Sven Jonson.

mellan ljus och skugga bestämmes med
stor konsekvens i denna komposition av
ett suveränt puzzlande med ljusa och
mörka träbitar. Det vore intressant att få
se mera av Lorentzon i denna genre, som
synes ligga särskilt väl till för hans
artistiska förmåga.

Stellan Mörners intarsia på ytterdörren
till stadsfullmäktiges stora sessionssal är så
till vida enastående, att det är den enda,
som skildrar de halländska älvarnas
praktiska betydelse som energikälla.
Konstnärens fantasi har här firat en triumf, som gott
kan mäta sig med vad de andra
intarsia-konstnärerna inspirerats till. Kraftstationen
i Knäred förser som bekant hela Halmstad
och mycket mera därtill med elektrisk
energi. Och denna elektriska kraft har i
Mörner fått sin tolkare. En mycket hög
mast symboliserar de elektriska
högspän-ningsledningarna, vilka omges av
stiliserade moln. En jättemagnet associerar

tanken med de enorma energikvantiteter,
som utvinnas ur älvarna för befolkningens
industriella och belysningstekniska behov.
Men konstnären har icke helt fångats av
enbart det storslagna i människans seger
över naturkrafterna, utan mitt upp i
denna brusande symfoni är hans öra
lyhört för det rent mänskliga som en
hälsosam motvikt till maskintekniken. Den som
framställer detta är en ljuv och mjuk
kvinnogestalt, som i sin famn bär ett
fång av älvarnas levande silver, fiskar
av alla slag.

Konstnären fortsätter i den andra
dörrhalvan sin tolkning av den elektriska
kraftens utvinning. Massiva elektriska
isoleringskoppar med tillhörande
högspännings-ledningar tyda därpå. Även här har
konstnären haft en bestämd känsla för en
effektfull kontrastverkan: en gammal låg
hallandsstuga har inkomponerats som en
talande motsats till den nya tidens
tekniska triumfer.

På drätselkammarens ytterdörr har
Stellan Mörner slutligen även visat ett eklatant
prov på sin förmåga av komposition.
Motivet är här det gamla slottets torn på en
botten av stiliserad dekor. Gammalt och
nytt i Halmstads stadsbild med moderna
fabriker och moderna funkishus med
balkonger omväxla i motivgrupperingen.

I trapphuset till stadsfullmäktiges
sessionssal finns en säregen dekoration. Det
är Erik Olsons järnsmide, ett räcke, som
består av 23 detaljer och som utförts på en
mekanisk verkstad i Halmstad. Den starkt
stiliserade smidesgruppen inrymmer bl. a.
två händer, som spela harpa, ringlande
ormar, orm i träd, stiliserade
blomstermotiv och en hel del andra extremt
stiliserade figurer, för vilkas tolkning fordras en
ingående kännedom om konstnärens egna
intentioner. Även här går det kubistiska
ögat igen, klart och tydligt, och inuti detta
öga kan man med lite god vilja och fantasi
se initialerna HT, vilka hänföra sig till

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free