Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma Velander-Philip. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexikanskt panorama
Quetzalcoatls temp elpyr amid vid Teotihuacan.
Helgad »Luftens och vindarnas gud», vaktad av »Den fjäderprydda ormen» i
friskulptur och i reliejer.
den och åter tusenden av sådana fint
formade små lerskulpturer, som bondkvinnorna
alltjämt leta fram och sälja till turisterna.
Med utomordentlig geometrisk
noggrannhet och sträng hänsyn till samspelet mellan
byggnadernas läge, solens strålar och
dagens timmar hava byggmästarna lagt ut
och beräknat det stora området, hava
arbetarna staplat millioner kubikmeter sten i
solens och månens pyramider, hava
skulptörerna huggit ut och passat in tusenden av
ornament och den heliga fjäderprydda
ormens huvud med dess vittspärrade gap
längs terrasserna på Quetzalcoatls tempel.
Så som dessa enkla, storvulna
kultbygg-nader nu smälta samman med landskapet,
med jorden, fälten och skogen, med
gravhögarna, vulkanerna och snöbergen, vilka
sluta sin monumentala ring kring slätterna,
förekomma de som en organisk del av
helheten. I huru många sekler har den röde
mannen sett vulkanerna tända sina eldar
och sända sina vita rökpelare mot skyn,
innan han själv staplade upp sin första
pyramid — så som fornegyptiern i Sakkara
sin mastaba — och högst på krönets altare
tände sin eld och frambar sina offer.
Arki-tektoniskt-historiskt är San Juan
Teotihua-can för Mexico vad Memfis-monumenten
kring Gizeh äro för Egypten.
Skulle man fortsätta liknelsen med
faraonernas land — som förvisso haltar
åtskilligt — så kunde man säga att
mayastäderna på Yucatån, det är Mexicos Tebe.
»Det nya rikets» strålande glansperiod med
de mest rytmiskt komponerade
byggnadsverken, den festligaste utsmyckningen och
den högsta vetenskapen. Kanske är det
riktigare att som professor Morley, den
eminente ledaren för Carnegie Institution of
Washington’s grävningar, vilken sedan 14
år med sin stab av medhjälpare och för
amerikanska pengar lyftat fram
maya-fol-kens sjunkna värld ur snårskogarnas och
djunglarnas djupa glömska, kalla allt
detta för »Nya Världens Grekland».
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
