Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Axel Poulsen, en självständig konstnär. Av Carl G. Laurin - Vårskog. Av Sven Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Poulsen, en självständig konstnär
Om Aftenen i de snevre Gader i den store
By, naar Solen gik ned og Skyerne skinnede
som Guld oppe mellem Skorstenene hørte tidt
snart den Ene, snart den Anden en underlig
Lyd ligesom Klangen af en Kirkeklokke . . . »Nu
ringer Aftenklokken», sagde man. »Nu gaar Solen
ned.»
har tagit fasta på Andersens underligt i våra
hjärtan dallrande ord:
Den klockan kom en att tänka på Axel
Poulsens konst. Också den har sitt sursum
corda, höjen edra hjärtan.
Finge »Byen med de smukke Taarne»
också detta visserligen en halv million
kronor krävande torn, så erhölle den härliga
danska huvudstaden ytterligare en ton i
sin skönhetssymfoni.
V Å R S K O G
Åv SVEN LÅRSON
Björkar:
vita spjut
slungade ur fjärran himlar,
ännu darrande
av fartens tjusning,
ännu borrande
sin vita smärta
ned i jordens
känslolösa mörker.
Men i vårgrön krona
droppar det
av solens guldregn
— glädjetårar —
slår ett fågelbröst
sin tunna mandolin. . .
13—Ord och Bild, 48 :e år g.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>