Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma velander-Philip. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alma V e I a n d e r-P h i I i p
Kritiken har varit dess mera vaken, därför
att »den största och mest aktiva delen av
mänskligheten var Spaniens fiende i 300
år».
De första sjömännen och upptäckarna
voro fantastiskt djärva, och de ägde både
fantasi och klokhet. Det är karakteristiskt
att de började som individuella äventyrare.
Senare fingo de kungl. fullmakter, men
initiativ och iscensättning voro deras egna
och där liksom i fråga om mod voro de
engelsmännen jämbördiga. Vad de förmådde
är dess märkligare som deras land ej var
en enad stormakt med vaknande
expansionsbegär. På sin höjd hade den nyss
genomförda föreningen
Kastilien—Aragonien eggat nationalkänslan.
Men genom sin kamp mot morerna hade
spanjoren sedan 700 år kommit att tro på
sin gudomliga mission i striden mot varje
»otrogen». Det passade honom att tro så.
Strid och spänning hade blivit honom ett
behov. Det skänkte ära, nöje och vinning.
Just som det började bli magert med
stridsäpplena hemma i Iberien, föll Nya
Världen som en sagolikt skön frukt —• med
påvlig välsignelse — ner på den
äventyrslystne spanjorens värjspets.
Vilken inställning man än har till den
röda rasens öde, så måste man erkänna
att spanjorernas seger var det mest
sagolika dåd som utförts av en handfull män,
långt bortom gränserna av den värld som
var dem bekant. Med »600 man, 16 hästar
och 10 skrala kanoner» erövrade Cortez en
kontinent och besegrade 14 millioner
människor. Han var i sanning conquistadoren,
som gick genom eld och vatten, som
betvingade genom sin personlighet, gestalt,
styrka, viljekraft, intelligens och kunskap.
Hans framträdande var grandseigneurens,
hans tapperhet legendarisk och hans
framgång hos kvinnorna likaså. Med alla sina
fel, sin grymhet och sin trolöshet var han sin
tids ideal av en spansk cavaliere, el tipo
caballeresco, en ny El Cid. Det är all sanno-
likhet för att han själv städse betraktade
sig som trons och rättens ädle riddare.
För exploaterandet som följde efter
erövringen kan han blott i ringa mån göras
ansvarig. Rovriddarnas, lycksökarnas, den
sammanrafsade soldateskens framfart i ett
värnlöst land, vars jord man helt enkelt
tog och vars folk man tvingade till arbete
så hårt och så ovant, att de dogo som flugor,
det är dock det mörkaste bladet i
koloniseringens historia. Mycket berodde på
oförstånd, och spanjorerna fingo själva betala
dyra lärpengar. De förstodo inte att
indianerna, som de sågo vandra så lätt med
tunga bördor på ryggen tiotal av mil,
klättra som stengetter i oländiga
bergstrakter, ila som budbärare, snabba som vinden,
eller oförtröttat väva, snida, fläta dagen
lång, att de inte kunde sätta dem att som
en senig kastilianare, en klipphård
arago-nezare, en väderbiten bask hugga och släpa
tunga stenblock till hela städer, till palats,
kyrkor och åter kyrkor, sända dem ner i
iskalla, fuktiga gruvor att bryta malm,
tvinga dem att på de nyskapade storgodsen,
encomiendas, slava som dåtida europeiska
jordbruksträlar fjorton timmar om dagen
— i högslättens tunna luft, i tropikernas
sol, bland moskitos, ormar, febrar.
Kanhända voro de villkor som bjödos ej
hårdare än vad den spanske eller franske
bondens voro det den gången. Men
indianen knäcktes som ett rö. Manspillan
var förfärande. Det fanns områden där
befolkningen på några tiotal år sjönk från en
million till ic—20 tusen. Från Guatemala
i söder till California i norr minskades
invånarantalet på tolv år med cirka fyra
millioner. Dock var den kungliga lagen för Nya
Spanien, Leyes de Indias, efter tidens
rättsbegrepp både klokt, klart och humant
avfattad. Allt beror emellertid på hur en lag
tillämpas, det är större fara än eljest för
missbruk när högsta rättsinstansen
befinner sig i en annan världsdel.
Men säga vad man vill! Den ledande
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
