Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma velander-Philip. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexikanskt panorama
är småbruk över huvud taget olämpligt
numera på dessa väldiga vidder. Varje färd
man gör i landet, varje hacienda man
besöker, bekräftar förfallet. Armodet är
beklämmande. Fönstren gapa svarta, och
putsen hänger i flagor på de stora
herrgårdsbyggnaderna, stallen stå öde, ladugårdarna
tomma, i packhusen ligga damm och
spindelväv centimetertjockt på hyllorna, och
ormar och skorpioner bygga bo i rostiga
maskiner och alla skrymslen. Med risk för
livet stanna många av de gamla ägarna dock
kvar, absolut förvissade om att bakslaget
skall komma, agrarpolitiken läggas om,
regeringen inse dårskapen i att krossa
haci-endornas hela ekonomiska och sociala
struktur, i stället för att nöja sig med att
förbättra folkets villkor. Statistiken visar
också att produktionen minskat och
exporten sjunkit katastrofalt.
Dock förfogar Mexico alltjämt, under en
regering eller en annan, över sagolika
rikedomar. Blott 7 % av dess jord är odlad,
det sägs att tiodubbel areal och tjugodubbel
skörd utan svårighet bör kunna uppnås.
Folket som en gång förfärades över Cortez’
hästar, som aldrig sett en ko, en get, eller
smakat en droppe mjölk, äger nu 10
millioner nötkreatur, 6,5 millioner getter, 3,6
millioner får, 1,8 millioner hästar, 20
millioner höns och 6 millioner kalkoner. Trots
fyra århundradens åderlåtning är Mexico
beständigt en av världens mest
kringsvärmade leverantörer av råstoffer, hämtar
årligen ur sina gruvor nära 21/2 millioner
kilo silver och mer än 20 000 kilo guld;
står i världsproduktionen främst, när det
gäller silver, kommer in som god tvåa
beträffande olja och bly, fjärde i guld och
femte i koppar, men sänder dessutom
hundratusentals ton zink, kvicksilver, tenn,
grafit, halvädelstenar, bomull, tobak, vete,
majs, socker, kaffe, kakao, vanilj, ädla
färgade träslag och de ljuvligaste frukter
ut över världen.
Men det är inte mexikanaren, som äger
F ågelhan dl ar e.
alla dessa skatter. Det är engelsmannen och
framför allt amerikanaren. 5/6 av Mexicos
export går till Förenta Staterna, 3/4 av
importen kommer därifrån, och det är inte
mexikanaren, som bestämmer priserna.
Finansmännen kring »The Old Lady of
Thread-needle Street» i London och de vid Wall
Street i New York säga: det är vår energi,
våra pengar, vårt arbete som skapat dessa
rikedomar. Utan oss slumrade de.
Pearson-gruppen lät borra för 20 millionor kronor,
innan de stötte på oljefyndigheter. Amerika
har investerat 500 millioner dollars i gruvor
och nästan lika mycket i oljekällor, detta
»Mexicos nya silver», chapopote. Wall
Street led oerhörda förluster redan vid
Diaz’ störtande och är inte hågad för flera.
»Mexico åt mexikanarna» är ett kamprop
med otrevlig klang i U. S. A. Men trusternas
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
