Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Chiang Kai-shek och kinesernas frihetskrig. Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C hi an g K a i - s h e k och kinesernas frihetskrig
Branden i Chapei, Shanghai 1937.
nism som vi betecknat med ovanstående
namn. Det rör sig här om en hela nationens
Coué-behandling: varje dag skall var och
en bemöda sig om att leva renligare,
ärligare och flitigare än förr. Vid första
påseende ter nog sig det hela en smula
naivt för en främmande bedömare, men det
märkliga är, att ej blott kineserna själva
utan också de initierade främlingarna ta
rörelsen på fullt allvar som en drivande
kraft i landets andliga pånyttfödelse.
Bilden av Chiangs liv och hans mången
gång till synes hopplösa kamp för att
bevara den enighet han lyckats skapa, skulle
ej vara fullständig, om jag förbiginge den
kamp på liv och död, som han under dessa
nyskapandets år tvingades att utkämpa mot
de kinesiska kommunisterna. Bland många
andra tvivelaktiga åtgärder som den
opraktiske ideologen Sun hade på sitt samvete,
var inkallandet till Kanton-regeringen av
ryska kommunistiska rådgivare. Snart var
Kanton en sjudande bädd av kommunistisk
propaganda, och Chiang, som hade vida
mer verklighetssinne än den gamle
revolutionäre ideologen, märkte snart att han fått
in en farlig jäst i den kinesiska
samhälls-degen. Det kom till en öppen brytning
mellan honom och de röda, och vid
årsskiftet 1927—28 voro kommunisterna
utdrivna ur regeringskretsarna. Men redan på
hösten 1927 hade de börjat bilda
sovjetregimer i flera av Kinas provinser, särskilt
Kuangtung och Kiangsi. I den senare
provinsen hade genom lokalt vanstyre skapats
en så kritisk situation bland bönderna, att
sovjetpropagandan, som lovade bot för alla
missförhållanden, spred sig med en
snabbhet som överraskade regeringen.
Samma höst skapades den första röda
armén med några hundra gevär tagna från
regeringstrupperna. Som en skogsbrand
spred sig den röda propagandan över
centrala Kina, och sex år senare, i oktober 1933,
då Chiang lyckades driva kommunisterna
ut ur Kiangsi, hade de röda trupperna
under ett skede nått upp till en numerär
av 180 000 man.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
