- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
444

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Opera- och konsertkrönika. Av Herman Glimstedt. II - Nattlig musik. Av Helge Åkerhielm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herman G lim stedt

Men blixtrande virtuost exekverades ett
virtuosnummer som Musorgskijs nu åter
hörda tonmåleriska håxritt »En natt på
Blåkulla», och delikat avvägdes klangvalörerna i
Debussys »Förspel till en fauns eftermiddag».
Bachtra.nskriptionen inberäknad, blev det
alltså ändå behållning av
Stokowskikon-serten.

Bland övriga rätt talrika enskilda
konsertgivare ha varit några från radions
grammofonkonserter välkända namn, violinvirtuosen
Menuhin och negersångaren Robeson, som
nu för första gången personligen läto höra sig
här. Inte ens de mest berömda våga numera

i regel riskera mer än en konsertkväll, och den
som inte har tillfälle att gå just då — ja,
den kan inte reparera försummelsen. Ett
undantag från regeln var Raoul Koczalski,
den polske pianomästaren, som vid tre
Chopinaftnar hänryckte en ständigt växande
publik, först inrymd i Lilla konserthussalen,
men till sist översvämmande Stora salen.
Det var också en fulländad, både
traditions-mättad och i anden brinnande tolkning som
denne forne elev av en av Chopins bästa
elever gav av sin landsmans musik, som inte
bara är »gudomligt kattsmek» (Nietzsche),
men också stor nationalpoesi.

NATTLIG MUSIK

Av HELGE ÅKERHIELM

Spelas av hemliga strängars
tonspel vår ångest till ro?
Men hon, som var dessa ängars
själ och ande och tro,

var finns hon i dessa timmar?
Lever hon? Är hon död?
Den fjärran fyren glimmar
och kastar i havet sin glöd.

Hon driver mot lugna stränder,
tryggad och egen härd.
Aldrig når mina händer
hennes i denna värld.

Stormen, havsfågelssången
har slocknat i hennes bröst.
Den tunga böljegången
har fått en klang av höst.

444

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free