- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
446

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Konstkrönika. Av Folke Holmér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folke FL olm ér

sig om sol, sommarljus och fint stämda
vårtavlor i nödiga mängder.

I urvalet gjorde man förnyad bekantskap
med tavlor, som under de sista åren ofta
setts på utställningsväggarna, och man
förvånade sig rätt mycket över att flera
konstnärligt betydande verk icke funnit köpare,
t. ex. Knut Hanqvists »Tåget», Ture
Dahlös »Vårdag», Tor Hörlins »Ensam
häst», Erik Jönssons »Det gula staketet»
eller Ragnar Persons »Gård». Martin
Åbergs »Sommar» hade inte heller funnit
köpare. Den sällsamma intensiteten i
sistnämnda verk hörde till utställningens
glanspunkter. Bland de yngre utställarna hävdade
sig särskilt Curt Clemens och Lennart
Gram. De bära fram något innerligt och
upp-levat av nytt slag i sin konst. En personlig
originalitet spårades också i ett par svala
motiv av Herbert Hamilton.

I Konstrådets heterogena vårsalong
utställdes även tävlingsförslag till konstnärlig
utsmyckning av trapphallen i Lunds nya
Kemiska institution, vidare till skulptur
framför samma byggnads huvudfasad och till
monumental utsmyckning av Karolinska
sjukhusets begravningskapell. Den sistnämnda
tävlingen försiggår i omgångar, nu har man
bara hunnit till semifinalen, till finalen
kvarstå ii stycken. Ett marathonlopp kräver
knappast av sina utövare större uthållighet
i rent fysisk mening än den som måste till
i en modern konsttävlan. Även de tre
skulptörerna Gustaf Nordahl, Edvin Öhrström och
Nils Möllerberg, inbjudna att tävla om
skulptur för den krävande platsen framför
Kemi-kum i Lund, måste gå en ny rond.
Möllerbergs kvinnogestalt »Sigyn», som med en
ädel hållning förenade ett okonstlat behag
och en originell tanke, var kanske det mest
tilltalande förslaget, men även de andras
hade stora förtjänster.

För väggutsmyckningen inomhus i den
lundensiska institutionen blev av inbjudna
konstnärer, Bertil Damm, Martin Emond
och Nils Nilsson, Emond den utkorade. Har
man tidigare stått betagen inför denne
skånings ymnigt flödande ström av ingivelser,
måste man nu än mer känna sig övertygad
om lödigheten i hans talang och det
häm-ningsfria i hans bildfantasi. I åtta alternativ
har han framlagt sin syn på exkursionens,
analysens, laboratoriets, den kemiska
forskningens bildmöjligheter. Ett av motiven har
som centralmotiv ett par ungdomar, som mitt

i skogen läsa om vetenskapens bedrifter.
Som ringar kring ett stenkast i sjön slår
deras nymornade intresse ut i spontana
fantasier. Emond är själv i sin konst så där
ungdomligt gripen, stundom naivt rakt på
sak, nästan »fräck», då han hugger ett
bildtema och genast gestaltar det i stora, djärva
plan och i en färgskala, som är så helt hans
egen, att ingen kan »låna» den. Emonds
infångande för en stor monumental uppgift
torde vara konstrådets bästa schackdrag
hittills.

En av vårens intressantaste
konsthändelser har varit de unga tecknarnas
utställning i Nationalmuseum, tävlingen för
utdelning av pris ur fonden Leander Engströms
minne. Ännu kan man väl ej klart avgränsa
värdet av en sådan årligen återkommande
mönstring, men nog kan det redan nu sägas,
att den har sin stimulerande inverkan både
på publiken och på de unga utövarna. I skydd
av en traditionsrik institution, som i sina
portföljer utom en märklig modern samling
bevarar utsökta handteckningar ur Carl Gustaf
Tessins och andra storsamlares kollektioner,
få de unga möta upp till tävlan. Respekten
för det ärliga arbetet, formens tukt och heder,
den nakna ambitionen, måste stegras hos
utövarna, lika väl som publiken intimare lär
sig uppskatta handteckningens egenvärde.
Ännu tro alltför många, att
svart-och-vitt-konsten endast innebär förövningar och
studier för måleri och skulptur.

Av årets deltagare i Leander
Engströmstävlingen hörde Roland Svenson till de
mest uppmärksammade. Detta ger
anledning till vissa reflektioner. Svenson är ännu
akademielev och har för inte så länge sedan
gett sig grafiken i våld. På Konsthögskolans
elevutställning i våras visade han några
kärva och karaktärsfulla litografier. Det är
frapperande hur fjärran från det söta och
insmickrande det nya gardet av tecknare och
grafiker i allmänhet är. Både i
National-musei teckningsutställning och på den i
Konstakademien till den högt skattade läromästaren
Emil Johansson-Thors 50-årsdag arrangerade
utställningen av etsningsskolans elevarbeten
kunde man konstatera detta. Thure
Jör-gensen och Ulf Johansson äro var för sig
utrustade med starkt sinne för struktur och
bärande linjer i motiven, den förre med
speciell förkärlek för kraftladdade
hamnbilder, den senare för sina landskapsutsikter,
vilka rent av kunna leda tankarna till Karl

446

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free