- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
469

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Skånska ballader. Av Karl Ragnar Gierow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skånska ballader

Och jungfru Tale Thott hon står
för konungen och beder:
»Min nådigaste herre,
nu väntar jag hjälp av Eder.

Herr Arild är fången i Sverige,
och jag gav honom min hand.
Så ge ni mig åt herr Anders Banér
som finnes i detta land.»

Då sade fru Kristen Ulfstand
hånfullt på detta vis:
»Ja, herre, hjälp mön ur hennes nöd,
så förtjänar ni mycket pris!»

Då svarade danakungen
och skrattade därtill:
»Ni låter den man hjälpa mön ur nöd,
som själv hon hava vill.»

Men jungfru Tales giftoman,
han gav henne ringa tröst:
»Jag gav dig åt Arild Urup
redan förliden höst.»

»Ni ger mig icke till Arild!
I skogen vill jag ej bo!
Ni ger mig till herr Anders Banér
ty honom gav jag min tro!»

Det är ingen vid detta giftermål
som vill vad jungfrun vill,
förutom de getter och grisar,
som draga där från och till.

Förutom de getter och grisar,
som drogo där till och från.
Till torsdag satte de bröllopet
och de skördade därav hån.

Till en torsdag satte de bröllopet
till söndagen fick det ej bida.
Och dit bjöds dansk och dit bjöds tysk,
så många som kunde rida.

Gregers Ulfstand sitter på Skabersjö,
till bröllopet vill han ej rida.
»Jag fruktar de rustar till bröllop så,
att gästerna få lida.»

Herr Brahe, herr Bille, herr Podebusk gå
till kungens gästhärbärge:
»Ers Nåd vill ge Arilds fästmö bort,
när han själv sitter fången i Sverige?»

Och kungen svarte herr Podebusk,
herr Brahe och herr Bille:
»Jag gav jungfru Tale åt herr Banér
för att de så gärna ville.»

»Men herr Arild sitter i Sverige,
och är en fången man.
Och dock har han skickat sig ärligen,
både till lands och vann.

Han sändes ut mot Er fiende
att berg och böljor bryta.
Och ger Ni nu hans fästmö bort,
så skall det oss alla förtryta.

Det är bättre att sitta i frugemak
och vänslas och sjunga ett bede,
än rida i Sverige med våda för liv
och möta sin fiendes vrede.

Det är bättre att sitta i frugemak
och kyssa en jungfru röd
än rida i Sverige i köld och blåst
och lida hungersnöd.

Och nu kan herr Arild säga med rätt,
när ryktet har nått vår grannmark:
det är bättre att dö i Sveriges land
än vänlös leva i Danmark.»

Herr Arild sitter i Sverige,
fången vid Stockholms älv.
Vill Gud, att han kommer till Danmark

igen,

så hämnas han väl själv.
Så dricka de bröllop på Eriksholm.

Lave Stigson och fru Eline

Det var Lave Stigson,
han skulle i ledung fara.
Så glad var Esbern Otteson,
som hemma skulle vara.
Men likfullt måtte hon sörja.

»Hör du, liten tärna,
du vaktar väl om mitt bo,
du vaktar väl om fru Eline,
som är min sinnesro!»

469

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free