Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Exlibris. Av Göran Axel-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exlibris
Av Göran Axel-Nilsson
. IT A sine libris nulla» är en devis, som i stor
utsträckning brukats av bokälskare på deras
exlibris. »En bok är ingenting utan ett
bok-ägarmärke» skulle man möjligen med någon
överdrift kunna betrakta som Svenska
Exlib-risföreningens valspråk. I och med sin
tillkomst år 1934 har nämligen denna förening
tagit om hand ett samlarintresse och en
konstart, vilken även i vårt land har ganska
åldriga anor — vårt äldsta exlibris är daterat
1595 och tillhörde riksrådet Thure Bielke, som
år 1600 avrättades på Stockholms Stortorg.
Icke minst under 1700-talet odlades denna
småkonst flitigt i Sverige och många utsökta
små kopparsticksblad vittna om dåtidens
bokintresse och kärlek till den egna
boksamlingen. Själva samlandet av exlibris såsom
roande tidsfördriv tillhör däremot 1800-talets
senare hälft. Vid slutet av 1880-talet utkommo
de första delarna av C. M. Carlanders Svenska
bibliotek och exlibris, en handboksmässig
översikt i flera band, som kraftigt bidrog att
återupprätta intresset för bokägarmärkena,
som under 1800-talet blivit alltmera sällan
förekommande. De närmaste årtiondena
kom-mo nu att innebära ett uppsving inom
exlib-riskonsten och exlibrissamlandet i Sverige.
Ett namn förtjänar i detta sammanhang
särskilt att nämnas, nämligen Arthur Sjögrens.
Denne, det svenska exlibrisintressets grand
old man, bibliofil och konstnär i en person,
har alltsedan denna tid ägnat de svenska
bokägarmärkena ett intensivt intresse både
som samlare och som framställare av en
mångfald goda exlibris, samt kanske framförallt
i egenskap av utgivare av landets första
seriepublikation i ämnet: Svensk
Exlibris-Tidskrift. Dessa välredigerade och
typografiskt förstklassigt uppställda häften utkommo
under åren 1911—1917 med fyra häften per
år, fyllda med avbildningar av och uppsatser
om exlibris, i de flesta fall härledande sig
från Sjögrens egen flitiga penna.
Viktor Rydbergs exlibris tecknat
av honom själv.
Efter en nedgångsperiod under
efterkrigsåren har emellertid nu exlibrisintresset tagit
ny fart och går en av allt att döma andra
glanstid till mötes. Åtminstone tyckes den
nybildade föreningen med sina över
hundratalet medlemmar tyda härpå. Med bokvännen
och bokhantverksfrämjaren Hugo
Lagerström i spetsen omhuldas den unga föreningen
av ett garde bok- och exlibrisvänner och allt
synes samverka till det bästa.
I vår nyktra och sakliga tid skulle man
annars tycka, att jordmånen skulle te sig väl
trög för något så speciellt som
exlibrissam-lande — ett göra för bokmalar och stugsittare.
Men det förhåller sig tydligen icke så. Den
jäktade nutidsmänniskan är i starkt behov
av avspänning, omväxling och fridfullt
pysslande med smått och gott. Ordet »hobby» är
ett högeligen modernt begrepp, om vars
betydelsefulla innebörd alla äro fullt överens.
Med kraft bejakades detta bland annat på
den uppmärksammade utställningen
»Fritiden» i Ystad 1936, där en stor avdelning helt
Svenska Exlibrisföreningen: Årsbok 1937. Bröderna Lagerströms Förlag, Stockholm 1938.
—»— —»— Årsbok 1938. —»— —»— —»— —»— 1939.
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
