Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Helsingfors Universitetsbibliotek och dess utvidgning. Av Emerik Olsoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsingfors Universitetsbibliotek
undanskymma densamma. Större skada har
anställts genom den utvidgning av
bibliotekets lokaliteter, söm med tiden blev
nödvändig.
Trots att byggnaden var rymligt
tilltagen för de 40—50 000 band, som
biblioteket ägde vid inflyttningen, blevo de
vackra mahognyhyllorna med tiden fyllda
både längs väggarna i de tre stora och i
de två mindre salarna, där hyllor hade
ställts upp även mitt på golvet. Så mycken
pietet för Engels skapelse hade man dock,
att man ej ens satte i fråga att fylla
praktsalarnas tomma golvutrymmen med
magasinshyllor. Utrymme skulle beredas genom
byggandet av ett rymligt magasin. År
1901 beviljades medel för detta ändamål,
och professor K. G. Nyström,
Ständer-husets och Statsarkivets skapare,
anförtroddes uppdraget att planlägga
nybyggnaden. Denna fullbordades år 1906.
Samtidigt utfördes den ovanomtalade
inredningen av mittelsalen till låne-expedition.
För att sammanbinda nybygget med den
gamla byggnaden nedrevos de båda salarna
bakom mittelsalen. Huvuddelen av
nybygget skjuter ut i en halvcirkel mot
väster.
I betraktande av att nybygget utfördes
under den tid, då »jugendstilen» grasserade
som värst, måste man erkänna att det
Nyströmska magasinet är nog så prydligt
med sina solida ekhyllor, fanerade med
afrikanskt päronträ och uppställda radialt
i sex våningar. I bibliotekstekniskt
hänseende har nybygget dock en mängd
brister, som vi här inte ha orsak att befatta
oss med. Vi konstatera blott, att dess både
inre och yttre utformning röjer mycken
påverkning av tidens jugendstil och att
byggnadsstilen sålunda svårt bryter mot
Engels förnäma, enkla neoklassiska stil.
Den svåraste anmärkningen, både i
praktiskt och estetiskt hänseende, är dock den,
att nybyggets havlcirkelformade fasad
fullständigt hindrar all ytterligare utvidg-
34—Ord och Bild, 48:e drg.
Kupolsalen.
ning av biblioteksbyggnaden i den enda
riktning som är möjlig, utan att Engels
sköna skapelse ytterligare skadas.
Detta var en lycka i olyckan. Ty nu,
då utrymmesbristen tvingat vederbörande
att ånyo tänka på en utvidgning av
bibliotekets lokaliteter har den allmänna
meningen både bland biblioteksfolk och
arkitekter enhälligt utdömt det Nyströmska
bokmagasinet. Dess rasering är det enda
medlet att möjliggöra sammanbindandet
av den tilltänkta nybyggnaden med det
nuvarande biblioteket.
I februari 1937 utlystes en tävling om
ritningar till utvidgning av Helsingfors
universitets biblioteksbyggnad. I
tävlingsprogrammet stipulerades, att nybygget
skulle utföras på bibliotekstomtens västra
del — där den gamla anatomiska
inrättningens byggnad kommer att rivas -—, på
så sätt, »att den nuvarande
biblioteksbyggnaden och nybyggnaden skola bilda
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
