Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Helsingfors Universitetsbibliotek och dess utvidgning. Av Emerik Olsoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E m e r i k O l s o n i
Läsesalen.
ett enhetligt helt» och att »vid
planläggningen beaktas att bibliotekets gamla efter
Engels ritningar utförda del till sina
arkitektoniska huvuddrag förblir orörd och att
nybygget förenas med den nuvarande
byggnaden utan att dess arkitektoniska verkan
stores». Första priset i tävlingen vanns av
den unge arkitekten Aarne Ervi, som efter
ny tävlan mellan pristagarna anförtroddes
uppgörandet av slutgiltiga ritningar för
nybygget. Efter en längre studieresa
tillsammans med överbibliotekarien har
arkitekt Ervi omarbetat sina skisser så att
grundplanen i huvuddrag nu framträder.
Vi ha i detta sammanhang ingen
anledning att befatta oss med dessa ritningar i
biblioteks- och byggnadstekniskt hänseende.
Det är dock en detalj i arkitekt Ervis
skisser som är av allmännare intresse:
de visa i sin senaste form att det är möjligt
att bibehålla den gamla huvudentrén. Vi
skulle vilja förorda denna lösning på föl-
jande grunder. Den skulle vara ägnad att
även i framtiden fästa uppmärksamheten
på Engels palazzetto såsom huvuddelen
av det blivande stora byggnadskomplexet.
Om huvudentrén däremot förlägges till
nybyggets södra fasad mot
Regeringsgatan — vilket är Ervis andra alternativ —
skulle det ofrånkomliga resultatet bli att
denna skulle bli byggnadskomplexets
hu-vudfasad och den gamla byggnaden skjutas
undan som en anspråkslös sidoflygel.
Bibehålies åter den nuvarande entrén, så
att varje besökare är tvungen att passera
genom de vackra salarna i den gamla
byggnaden, skulle dessa även om de i
huvudsak komma att tjäna som
bokmuseum, förbli levande delar av
biblioteket, vars gamla och nya del sålunda
vore organiskt sammanbundna med
varandra. Det skulle även ha sin betydelse
för publiken därigenom, att den besökande
först vore i tillfälle att betrakta och
avnjuta Engels ädla fasad och därefter skulle
passera genom den från all överflödig
inredning befriade, härliga kupolsalen för
att slutligen komma in i den egentliga
biblioteksvestibulen. Ingenting är mera
ägnat att väcka vördnad och stämma till
högtid än passerandet av många och sköna
salar och ståtliga döbattanger ■— ett medel
som både forna och nuvarande tiders
mäktiga förstått att begagna sig av.
Så skulle biblioteksbesökaren även
framdeles med andakt stiga in i vetenskapens
och forskningens helgedom. Och
slutligen, denna organiska sammanfogning av
gammalt och nytt skulle tvinga nybyggets
skapare att hålla sig på högsta möjliga
estetiska nivå, så att besökaren inte i
alltför hög grad skulle bli besviken, då
han genom Engels kupolsal inträder i Ervis
förhall.
Det högvördiga konsistorium har
visserligen beslutat, att huvudentrén skall
förläggas i nybyggnadens fasad mot
Regeringsgatan, d. v. s. mot söder. Men det är
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
