Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Franz Kafka. Av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franz Kafka
Av J ohannes Edf el t
LRANZ KAFKA var tysk-böhmisk jude,
född 1883 i Prag. Hans liv erbjuder i yttre
avseende intet märkvärdigt. 1906
promoverades han till juris doktor vid det tyska
universitetet i sin hemstad, 1908 erhöll han
en anspråkslös födkrok som tjänsteman.
Hans liv skulle därefter delas mellan ett
försäkringsbolags pulpeter och sanatoriers
vilstolar. Under sin livstid publicerade han
— motvilligt, sägs det, och halvt tvingad av
sin litterära bekantskapskrets — några få
tunna volymer, som uppmärksammades
endast i några trängre och kräsnare kotterier.
Ingen anade egentligen, att han var en den
långa och ihärdiga inspirationens man. När
han 1924 dog i fattigdom och relativ
obe-märkthet, efterlämnade han ett testamente,
vari han, den ända till sjuklighet
samvets-ömme, krävde, att hans vän, romanförfattaren
Max Brod, skulle tillintetgöra alla hans
efterlämnade manuskript. Brod å sin sida
befanns vara samvetsöm nog att inte
efterkomma denna befallning. Efter Kafkas död
har han i sex volymer samlat, vad denne
märklige enstöring skrivit. I denna upplaga
ingå bl. a. de tre romanerna Amerika, Der
Prozess och Das Schloss — samtliga av
Kafka ansedda som ännu ej fullbordade —,
vidare berättelser och »kleine Prosa»,
aforismer, brev och dagböcker. Det litterära
bagaget är sålunda inte överväldigande stort,
men det räcker till för att grundmura Kafkas
ställning som en av samtidens
egendomligaste diktare. Tillsammans ge dessa volymer
bilden av en författare, vars betydelse vi
ännu inte klart kunna skönja, också om vi
ana, att den kommer att bli sällsynt
omfattande och djupt ingripande. Ty Franz
Kafka såg klarare än de flesta sin generations
radikala onda och såg mitt i ett skede av
allmän aningslöshet med intuitiv klarhet,
vart det bar hän.
Den nutida människans nödläge och
rotlöshet är huvudtemat i Kafkas sällsamma och
gripande verk, där det ironiskt-humoristiska
dubbelperspektivet ständigt fasthålles, och
där drömlika impulser och makabra infall
Franz Kafka.
ständigt korsas med uttrycken för nykter,
dagsklar, obarmhärtigt skarpsynt iakttagelse.
Människorna i hans böcker äro omgärdade
med oöverstigliga murar av köld och
ensamhet, och över dem kastar diktaren ett
spök-likt flackande, ångestfullt ljus. Budskap utgå
från människa till människa, men de enskilda
individerna förmå i sin isolering inte fatta
meningen med dessa signaler från själ till själ.
Så mol allena, så utsatt och blottställd är
alltså människan i det tjugonde århundradets
europeiska kulturkrets, vill Franz Kafka ha
sagt. Där gemenskap skulle råda, där gå vi
förbi varandra i en skugglik existens, famla i
en labyrint eller en ändlös korridor, endast
här och där upplyst av svagt lysande
lampor. Så sätter döden punkt, utan att vi kun-
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
