Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Svensk arkitektur. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arkitekt rir
»vivitnn-n
Stockholms slott.
Bilden visar vackert, huru denna byggnad har samma huvudgruppering som
Drottningholm, men en mera sovrad och samlad modellering. Tessin d. y. har i denna
komposition genomarbetat och rensat ett av faderns uppslag.
En undersökning av detta slag har nyligen
sett dagen med Manne Hofréns Herrgårdar
och boställen i Kalmar län. Denna bok kan
med skäl sägas vara epokgörande. Den
utgår från Nordiska Museets inventeringar,
utförda genom Hofrén i detta distrikt, och
söker för en avgränsad ort skildra hur den
lokala byggnadstraditionen undan för undan
tar upp idéer som lanseras av kungens och
huvudstadens arkitekter. Vi få med andra
ord veta vad som egentligen blev resultatet
av de ledande arkitekternas utländska
studieresor och personliga insatser. Vi få bl. a. se,
huru den store arkitekten Carl Hårleman
skänkt landet något av det som numera i
ganska hög grad präglat kulturlandskapet,
det brutna taket och den brutna gavelns
traditionella harmoniska proportioner.
Man bör naturligtvis skildra Hårlemans
gärning genom hans egna utomordentliga
skapelser, slottsbyggen av hög konstnärlig
rang. Men för landet har han än större
betydelse såsom det brutna takets upphovsman.
Emellertid gäller, att under frihetstiden, då
Hårleman verkade, den högsta
samhällsklassens byggnadsutövning nått en sådan kvalitet
och en sådan frekvens för byggen av hög
konstnärlig standard att vår byggnadskonst
just härigenom och just då trätt in i ett
förfiningens tidevarv som äger inhemska
förutsättningar för även slottets
byggnadskategori.
Nicodemus Tessin d. y:s insats i vår
konstutveckling kan endast värderas från ovan
angivna utgångspunkter. Nyligen har professor
Axel Romdahl i föredragsform ganska hårt
kritiserat Tessin såsom skapande konstnär
och han har gjort detta bl. a. genom en
jämförelse med de stora samtida tyska
arkitekterna. Men en dylik jämförelse är egentligen
upprörande orättvis. Tessin måste bedömas
efter sin insats i vår egen utveckling och har
man väl placerat honom i denna, måste man
genomföra den nyss nämnda jämförelsen på
helt annat sätt.
Under stormaktstiden rådde en
byggnadstradition, som i allt väsentligt fortsatte
senmedeltidens och Vasatidens. Den timrade
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
