Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett nyordnat landsortsmuseum. Västergötlands Fornminnesförenings museum i Skara. Några aktuella museisynpunkter. Av Marita Lindgren-Fridell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ny o r dn at landsorts museum
Ett av »mörkrummen».
Figuren i mitten vrides runt genom en i golvet inbyggd motor.
torftiga ut. För övrigt har de andra
montrerna fyllts av läckra och utsökta småting,
broderade plånböcker, målade solfjädrar
och plagg som t. ex. majoren Lilljes
blom-broderade väst, vilken visar att ägaren
med tiden blev tämligen fet. Dessa montrer
äro komponerade som ett slags stilleben.
Konstnärliga effekter ha framlockats genom
belysningen, genom »dekorativa skuggor»,
vunna genom uppifrån kommande
snedljus, osynligt för betraktaren, och vidare
genom de djärva färgerna. På många håll
menar man att museiföremål skola stå mot
neutral och intetsägande grund. Vi ha
kilometervis av grå linne- och
säckvävsfonder i våra museer. Intet ont därom,
ty i vissa fall är en sådan anordning
den enda möjliga. Men inte överallt. En
kraftig färggrund hjälper föremålens färger
att blomstra upp, att intensifieras, liksom
själva stoffets struktur kan medföra vissa
konstnärliga plus. Naturligtvis kräver en
dylik djärv färgkomposition ett säkert
färgsinne och en skolad smak.
Rörliga anordningar är ett litet
upp-piggande drag i pedagogiskt syfte. Inne i
detta rum får besökaren »bruden» i
fondmontern att dansa sakta runt, medan
man kan beundra sidenklänningens
delikata stoff och graciösa mönster. Den har
burits av Anna Charlotta von Essen på
Trestena vid hennes bröllop år 1750. Intill
ger kommendörsdräkten av Kgl.
Nordstjärneorden en saftig rubinröd färgton
åt den svagt gröna monterinredningen.
Dräkten bars en gång av
justitiestatsmi-nistern Lars Herman Gyllenhaal. Ett
kraftigt överljus har en mycket god verkan.
Skaramuseets lilla dräktmonter har här
tillgodogjort sig samma principer som
tillämpats i Nordiska Museets dräktgalleri.
Är det alltför djärvt att dra en parallell
mellan de principer efter vilka
Skaramuseet nyordnats och modern
ytterarki-tektur, speciellt sådan i reklamens tjänst?
Rent arkitektoniskt genomgår dem bägge
samma funktionella enkelhet och
konstruktiva nakenhet, där icke formen — vilken
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
