- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
7

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustav III och Finland. Av Kjell Kumlien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustav III och Finland

femtio år sedan. Det hemställdes till
kejsarinnan, huruvida någon underhandling med
nationens representanter i tillbörlig
ordning kunde äga rum. Under privat samtal
med kejsarinnans gunstling Mamonov,
vilket avlyssnades och upptecknades, yttrade
sig Jägerhorn emellertid mycket
frispråki-gare och gav uttryck åt mycket
vidsträcktare önskemål än dem, som funnos i det
aktstycke, han hade i uppdrag att
överlämna. Sveriges regeringssätt borde bli
som det varit före 1772 och Finland borde
avskiljas från Sverige såsom en självständig
ståt. Det kan tilläggas, att Jägerhorn
härmed arbetade helt i Sprengtportens anda;
de hade samverkat för samma mål,
Finlands självständighet, året förut, 1787, och
råkades för övrigt också nu i Petersburg.

I Finland utvecklade sig emellertid
händelserna med rasande fart. Gustav III, som
underrättats om förrädiska stämplingar i
armén, krävde av C. G. Armfelt och hans
officerskår ett slags trohetsförklaring. Det
är ej omöjligt, att det just är denna
begäran, som förmådde ett stort antal
officerare att underteckna en gemensam
deklaration, som daterades den 12 eller 13
augusti i Anjala, och som är det s. k.
An-jalaförbundets egentliga urkund. Den
sändes till kungen, och här lades helt enkelt
korten på bordet: man hade sänt en not
till kejsarinnan »för att», som det hette,
»försäkra henne om nationens tänkesätt».
Det var en förklaring om solidaritet med
Liikalamännen, men här hade ej beretts
plats för den önskan om självständighet åt
Finland, som Jägerhorn och Sprengtporten
hyste. Denna olikhet var ej betydelselös,
den förråder splittringen inom
oppositionens led mellan de fåtaliga separatisterna
och de långt talrikare
»konstitutionalisterna». Kung Gustav mottog Anjalaurkunden
den 13 augusti, och det psykologiskt
intressanta är, att situationen från och med
detta ögonblick vänds till hans fördel. Man
kan kanske uttrycka saken så, att så länge

A. Roslin: Kejsarinnan
Katarina II.
Gripsholm.

kung Gustav hade försökt uppträda som
krigare, så hade han misslyckats, men då
officerarna försökte uppträda som politiker,
misslyckades även de. Gustav tycks nu ha
återvunnit sin sinnesjämvikt — Danmarks
krigsförklaring kallade honom också till
andra uppgifter —, och han visade prov på
den snabbtänkta realistiskt politiska,
partitaktiska klokhet, som var honom egen i
svåra situationer. Hans första goda
schackdrag var, att han underlät att besvara
An-jalamännens deklaration och därigenom
höll dem i en enerverande ovisshet. Snart
for han till Sverige, han var i Grisslehamn
den sista augusti. Situationen stod ännu

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free