- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
31

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Estländsk scenkonst. Av Friedrich Ege. Övers. från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E s ti än d s k scenkonst

Pearu — A. Väinö. Andres — Sergius I,ipp.

Seen ur Andres och Pearu. Estonia-teatern.

serna till samsmält och kultiverat
ensemble-spel, en av grundvalarna för verklig
teaterkonst. Och redan efter några få föreställningar
visar sig skådespelarnas mångsidighet och
framför allt deras genomgående stora fysiska
rörlighet och allsidiga behärskning av
kroppen som dramatiskt uttrycksmedel. Det är
inte underligt, ty många av dem ha
förvärvat sig skolning i dans och uppträda även
alltjämt som danskonstnärer. Därför
förvånar det oss inte då särskilt sångerskorna
också äro utmärkta dansöser, de inskränka
sig inte till att blott imitera danssteg och
svänga en smula med benen hit och dit.
Denna starka betoning av dansmomenten
hos de estländska skådespelarna är en
välgörande faktor och kan endast anbefallas
till efterföljd, därför att genom verklig
balettskolning de kroppsliga uttrycksmöjligheterna
kunna befrias från alla hämningar.

En sak som särskilt bör framhållas är de
estländska skådespelerskornas konst att utan
krus sminka sig till de fulaste masker, den
ena dagen spela grande dame i en salong och
den andra den gudomliga slampan fru
Peachum eller någon smutsig skvallerkäring
i en by. Däri kommer just det äkta
skåde-spelarlynnet till uttryck.

Påfallande är framställarnas mjuka
stäm-klang och den därur framsprungna
kammarspeltonen, som vilar över så många
uppföranden och skapar den atmosfär som gör att man
på teatern känner sig »som hemma». Man vet
här att höjdpunkterna av dramatisk verkan
inte basera sig på grovt understrukna
effekter, våldsamma utbrott och skrikande, utan
på det inre känslolägets intensitet. Häri
ligger också regiarbetets mest framträdande
drag vid de estländska teatrarna, att vid
sidan av ensemblespelet som inte tolererar
några stjärnlater städse låta det mänskliga
på varje sätt komma till uttryck. Det visar
sig tydligt i operan, operetten och
folkpjäserna, där faran för överdrifter i ena eller
andra riktningen alltid finnes för handen. Man
har inga narraktiga upptåg för sig, och
komikerna överdriva inte på det sedvanliga
bombastiska maneret, breda inte på, utan
äro humorister som alltid försöka införa
mänskligt liv, mänsklig känsla även i de
omöjligaste figurer. Detta intima spelsätt
just hos komikerna hör till de vackraste
upplevelserna inom estländsk teater.
Överhuvud utströmma från scenerna alltid en
angenäm värme och en älskvärdhet som
sammanföra publiken och de uppträdande.

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free