- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
42

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgrens romantiska orientering. Några bidrag. Av Alf Kjellén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alf Kjellén

täcka (Stockholms Posten den ii jan. 1783),
där han med ledning av synpunkter hos
Sebastian Mercier vänder sig mot rokokons
förkonstlade kvinnotyp. Hur annorlunda voro
icke forna tiders kvinnor, säger Kellgren, de
trodde sig »ej wara skapta at dyrkas af alla
karlar, men blott at älskas af sina männer,
at föda barn, at ge dem upfostran, at styra
hushållet». Detta är redan ett förebud till
det kvinnoideal, som vi ett halvt decennium
senare möta i Kellgrens nya borgerliga
diktning. På många olika punkter möta vi sådana
förebud i Kellgrens författarskap, något som
väl hängde samman med lättrörligheten i
hans temperament, i viss mån också med hans
intellektuella kringsynthet. Men om man
betonar, att han mer än de flesta hade
»förmågan att ändra sig, att ångra sig, att ta
tillbaka» (Böök i Sv. Dagbl. 14/8 1939), får
man icke glömma bort, att de nya åsikterna
nästan alltid finnas förberedda i hans tidigare
tankevärld.

Nya personliga erfarenheter samverkade nu
också till den ändrade sinnesriktning, som
Kellgren lade i dagen i sina skrifter. Redan
1783 — observera ånyo året! — kan man
notera en liten förälskelse, som på ett ganska
påtagligt sätt skilde sig från hans vanliga
erotiska utflykter bland Stockholms-världens
lätta skönheter. Kellgren vistades, som sagt,
denna sommar i Medevi, där han för övrigt
vantrivdes oerhört med den påkostande
regimen: uppstigning kl. 1/2 6, 10 glas vatten
fore frukosten o. s. v. Till ljuspunkterna
hörde emellertid en 19-årig apotekarfru
Ca-vallin från Linköping. I ett brev den 30 juni
anförtror han åt vännen Peter Rudbeck, att
han verkligen är »litet kär i henne». »Hon
hade de vackraste bruna ögon i verlden, i
hvilka man läste ett ömt hjerta och en
godhet, som ej dementerade sig.» I de
skissartade konturerna känner man igen den
sentimentala kvinnotyp med det »ömma hjertat»,
som även senterades så starkt av tiden, och
som vi återfinna i Kellgrens senare diktning.

Bekantskapen med fru Cavallin blev bara
ett litet sommars värmeri. Vi ha svårt att
tänka oss henne som den stora förebilden
till den kvinnogestalt, som Kellgren med
sådan hänryckning skildrar under namnet
Hilma i Sigvarth och Hilma och Den nya
Skapelsen, bägge från slutet av 1780-talet. De
forskare, som intresserat sig för denna fråga,
ha också sedan länge sökt sig fram på en annan
väg. Man har haft en känsla av att det skulle

finnas ett visst samband mellan Hilma och
den mystiska kvinnogestalt, som under
signaturen F F (eller F—F***) figurerar i några
Kellgrens-brev från 1786 till 1790. För en del
år sedan gav Martin Lamm ett viktigt
uppslag till lösning av problemet, då han föreslog,
att bakom signaturen skulle dölja sig en fru
Hedda Falck, maka till grosshandlare Pehr
Falck i Stockholm. Denna hypotes vann
allmän tilltro, tills den nyligen i skarpa
ordalag förkastats som helt ogrundad av Olle
Holmberg (D. N. 24/7 1939).

Med rätta vänder sig professor Holmberg
mot ett oförbehållsamt accepterande av en
tes, som knappast kan anses vara fullt
underbyggd. Men å andra sidan har han väl icke
behandlat Lamms uppslag alldeles rättvist.
Särskilt förefaller det mig anmärkningsvärt,
att han icke upptagit till bemötande dennes
väsentliga argument. I det första av de
nyssnämnda breven — från 6 april 1786 — säger
Kellgren, att »F F var i går vacker som
dagen». Enligt Lamms uppfattning syftar
tidsbestämningen antagligen på den
glansfulla invigningen av Svenska Akademien, som
dagen förut gått av stapeln och som samlat
en hel del folk. Vidare har han kunnat
konstatera, att herrskapet Falck erhållit biljetter av
Kellgren vid tillfället i fråga, varför det låge
ganska nära till hands att antaga, att F F
vore identisk med fru Falck, allra helst som
man känner till Kellgrens bekantskap med
hennes familj. Att med Olle Holmberg anse
skådespelerskan M:lle Maria Franc eller
M:lle Fredrika Bagge som mer acceptabla
kandidater till signaturen förefaller knappast
rimligt. Denna hypotes faller redan på den
omständigheten, att deras namn (event, titlar)
ingalunda passa samman med densamma.

Mycket få vi emellertid icke veta om F F
genom brevens magra notiser. Som nämnts,
anspelar skalden i en epistel till Rudbeck i
april 1786 på hennes skönhet. Ek antar
säkerligen med rätta, att det också är henne
Kellgren närmast åsyftar med några ord i samma
brev om »dygdiga föremål» han nu har åtrå
efter. När F F nästa gång omtalas i breven
— i september 1789 — tycks det existera ett
intimare kärleksförhållande. Men mycket
snart skedde ett hastigt slut härpå, att döma
av ett dramatiskt, ofta citerat brev från
Kellgren till Rudbeck. Skalden var nu i slutet av
månaden på en långsam och besvärlig
hemresa från Småland, då han i Linköping fick
ett brev, som satte honom i skakning:

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free