Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Glödande järn. Ett fastlagsspel från år 1551. Av Hans Sachs. Översättning: Hjalmar Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<5löb
B o n ö e n:
HTä moster Dittna om min renbet
ocfy om öiit misstro ocb gemenfyet!
(Stån nfrun:
3a, öu är ren till fropp ocfy sjal.
£) u s t r u n:
<£j mer meö öig jag söfer gräl.
B o it ö e n:
Hu, öå meö järn m öpat mig,
är öet pä tiö att pröra öig.
Jag måste peta, om min mafa
är lifa starf t att försafa
förbjuöen färlef som jag är.
Piil moster göra sig bescär
meö att pä nytt få järnet fyett?
u s t r u ii:
Paö? Sfall ni stefa mig pä spett!
©rannfrun:
Hätt ocfy förnuftigt är fyans frän.
©e järnet fjit! 3a9 Öer n"3
ap-(Ut.)
£) u s t r u ii:
Du tmnlar på min ära? Sfäms!
3 o ii ö e ii:
Itr pronets utgång allt bestäms.
Daö hjälpte eöer eller ära,
öen gång jag måste järnet bära?
£) u s t r u ii:
Dig nar jag trogen. £åt mig slippa!
3ag är ej någon nippertippa.
B o ii b e ii:
3ag unörar, rarför öu är sfrämö?
Bär järn — om ej öin öygö är sfämö!
© r a n n f r u n (foinmer):
£jär fontmer jag meö järnet rött.
Det bränner ej öen renes fött.
Det sprutar gnistor som öen leöe,
men öygöeit nås ej a» öess preöe.
B o n b e ii:
tEag järnet, fyustru, t öin fyaitö
ocl? fyys ej fruftait för öess branö!
f} u s t r u n:
£>e, om öess ränne jag ej tål!
(D, fåre, fyör mitt sfrifterniäl:
Kaplaneii, fyau förleööe mig —
förlät mig, paö som sfeööe mig!
Hu är min eitöa synö befänö.
3ag slipper bli ar> järnet bränö.
B o it ö e it:
J)yuöa, som I70jt mot 111ig öitt sfall,
glöinsf at) öiit eget synöafall!
Docf sfull öig sfe barmfyärtigljet —
att ni är syiiöare jag r>et.
Hr minnet stryfs faplanen ut!
21Ien järnet sfall öu ta till slut.
£) u s t r u 11:
Hej, färc! 3a3 mer att sfrifta.
Det sfeööe seöan r»i blep gifta.
Det sfeööe meö tnå anöra män,
men alörtg sfall öet sfe igen.
Hu är min fyela synö befänö.
3ag slipper bli an järnet bräitö.
B o it öe 11:
(Slööanöe järn från mosters ljus
öu tuang 111ig bära utan frus.
Cni pale öig, som synöat så!
JTTeit jag förlåter öig öe trå.
2Itt ni är synöare jag ret —
ocfy öig sfall sfe barmhärtighet.
ZlTeit järnet sfall öu ta till sist.
£)ustruit:
Hej! 3ag piil tillstå all min brist
ocfy öig betala för min sfulö
öufater som jag gömt ar> gulö:
öu pet jag stretar ocl? jag sparar,
förlåt, att öet rar fyra farlar!
B o 11 ö e 11:
21 ü fyra stycfen smeftes öu?
£j u s t r u 11:
Dar glaö, att inte öet rar sju!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
