Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Vad Konstantins triumfbåge berättar. Kring ett nyutkommet arbete. Av Åke Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Åkerström
klassiga planscher i folio har han nu
framlagt resultaten av sina forskningar över
Konstantins triumfbåge i Rom. Det kan
måhända vid första påseendet tyckas
egendomligt, att ett såväl topografiskt som
historiskt så centralt monument ännu
kunde ha hemligheter att ge, ty mycket
har skrivits därom i tidernas lopp. Det är
emellertid intet överord att säga, att först
genom L’Oranges analys har bågen blivit
oss vetenskapligt tillgänglig och tolkad.
Det säger sig självt att utforskandet av
ett sådant monument redan till det yttre
kräver en särskild apparat. På
föranstaltande av de romerska myndigheterna och
Tyska arkeologiska institutet i Rom kunde
en byggnadsställning resas och flyttas runt
för ett detaljerat studium av relieferna.
Den som skriver detta hade själv förmånen
att för några år sedan få krypa omkring
på ställningen och kan betyga vilken
sensation det var att i dessa
studieomständigheter komma härligheten inpå livet.
Allting har i detalj fotograferats av Faraglia,
av vars mästerverk ett par bilder här
reproduceras.
De lärda förutsättningarna för en
tolkning av monumentet äro givetvis, att man
djuplodat tiden, dess idéinnehåll, artistiska
uttryckssätt och antikvariska apparat.
Alla dessa grenar behärskar L’Orange till
fullo, och därför måste hans bok betecknas
som en av händelserna i de senare årens
arkeologiska forskning.
Huvudtemat är den senantika, d. v. s. i
detta fall den konstantinska utsmyckningen
av monumentet. Emellertid har redan
bågen såsom sådan blivit andligen talat så
övervuxen av en snårskog av hypoteser,
att en arkitektonisk undersökning var en
nödvändig inledning. För ej länge sedan
gjordes t. ex. gällande, att den uppförts
till Domitianus’ ära men sedan tagits i
bruk för att hylla än den ene än den andre
kejsaren, tills den slutligen fick stanna
under Konstantins namn. Byggnadsunder-
sökningen har gjorts av den
välrenommerade kännaren Arnim von Gerkan, direktör
vid Tyska arkeologiska institutet i Rom,
och han har kunnat giva absolut klara
besked. Bågen är uppförd i ett
sammanhang till Konstantins ära någon gång
under åren 312—-315, troligen, som
analysen av bildutsmyckningen visar, under
315. Att därvid byggnadsblock tagits från
äldre byggnader var tidens praxis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
