Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Mot en ny världsbild. Av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mo t en ny världsbild
Av Artur Lundkvist
AGI SKA och förnuftsmässiga
världsuppfattningar har gång på gång efterträtt
varandra. Genom att endera fullföljt sin
inneboende princip till ytterlighet har
ofelbart den andra framkallats. Den antika
världens rationalism hejdades av den kristna
trosvågen; den medeltida mystiken
efterträddes av den nyare tidens materialistiska
vetenskaplighet. Och nu är det denna som
uppenbarligen står inför sitt fall. Världen
skakas av ett nytt skedes födslovåndor och
inte utan berättigande talar man om en ny
medeltid. Men strömriktningen är nu den
motsatta: från materialism till något nytt
slags magisk livsinställning.
Medeltidens världsuppfattning var magisk.
Allt var besjälat, Gud och djävulen var
närvarande i allt, hela verkligheten var i
första hand ett själsligt fenomen. För dess
människor var varje föreställning realitet,
varje fantasi sanning, och allt hade en
djupare mening. Varje ting var en outtömlig
symbol, varje varelse en himmelsk eller
helvetisk möjlighet. Naturen var full av
hemligheter, livet var en färgstark saga, världen
en bildrik dröm, mättad av skönhet och fasa,
omsluten av rymdens jättegrotta där de
glödande himmelstecknen utstrålade sin
demoniska makt. Skapelsen var, kort sagt, ett
outgrundligt mysterium med Gud i centrum.
Och människan levde känslostarkt, med naiv
omedelbarhet, pendlande mellan innerligaste
fromhet och djuriskt raseri. Ännu var hon
varken förslavad under arbetets myt eller
underkastad penningbegärets förbannelse.
Hon var först och främst en själ, därnäst en
levande varelse; hon betraktades aldrig som
blott ett produktionsverktyg.
Tron var medeltidens enda verklighet. Och
eftersom allt vilade på tron, sattes
upplösningens lavin i rörelse så snart tron började
svikta. Och tron måste svikta emedan den
tagit på sig för mycket. Själva den axel
kring vilken världen rörde sig gav vika. Det
splittrande tvivlet satte genast in överallt,
religionen blev hysteri, livsglädjen liderlighet,
andligheten djävulsbesatthet. Blind fatalism
och nihilistiskt kaos efterträddes dock så
småningom av rationell ordning och materiell
blomstring. Tvivlet ledde nämligen till en
förnuftsmässig verklighetsuppfattning i
stället för den magiska och därmed förefanns en
lämplig grundval för vetenskap och teknik,
organisation och affärsverksamhet,
stadsväsen och yrkesutövning. Kyrkan förlorade sitt
herravälde och vetenskapen trädde i dess
ställe. Ur den medeltida världsundergången
uppstod en ny värld.
Vetenskapen och materialismen tjänade
varandra ömsesidigt som hävstång.
Förnuftets revolutioner! Jordens erövring!
Industrialismens sotiga guldålder! Imperialism,
massvälden, världskrig! Så rusar det
moderna framåtskridandets triumfvagn mot
avgrunden, styrd av en blind och själlös
materialism. Även denna värld uppbäres av en
tro: tron på vetenskapen och den materiella
utvecklingen, dess egenvärde, dess
inneboende lyckomöjligheter. Men även denna
tro har tagit på sig för mycket och nu sviktar
den. Förnuftet har visat sin oförmåga att
leda världen och bemästra de mänskliga
lidelserna. Materialismen har övergivits av
vetenskapen och urartat till livsfientlig
dogmatik. Slagen med förvirring, uppfylld av
stigande ångest, ser sig människan åter stå
inför katastrof och världsundergång. Vad ska
hon hoppas, vad ska hon gripa tag i? Hur
ska en ny värld kunna uppstå och varav ska
den formas? Behovet av en ny
världsuppfattning gör sig överallt gällande med
ständigt ökad styrka.
Detta må tjäna som katapult för ett
entusiastiskt framhävande av Gunnar Beskows
bok Världsbildernas kamp. Denne ännu
unge författare är något så ovanligt som
vetenskapsman (biolog), filosof och poet på
en gång. Hans nya bok är ovanligt vägande;
den skulle i själva verket hedra sig på vilket
Gunnar Beskow: Världsbildernas kamp. Sthlm. Bonniers. 1939.
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
