- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
297

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Böcker och typografi. Några ord om ett aktuellt ämne. Av Bror Zachrisson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Böcker och typografi

fantasityper, stilblandningar och hela
flo-ran av olika epokers vignetter, initialer och
överstycken försvunno så småningom för
att ersättas av den soberhet och
naturlighet, som anstå såväl den välklädde
gentlemannen som den lättlästa boken.

I svensk bokproduktion av senare datum
kan man skönja tre huvudsakliga riktlinjer
ända fram till 1930-talet. Den engelska
ådran har redan berörts. Den är i många
avseenden mycket stark. Waldemar
Zackris-son i Göteborg har allmänt ansetts vara
den kraftigaste förespråkaren och
företrädaren för denna linje. En annan riktning,
som är av mera personligt konstnärlig natur,
är den franska 1700-talsstilen, som i flera
avseenden influerat vår store bokkonstnär,
Akke Kumlien. I Norstedts
bokproduktion har Kumlien givit svensk bokkonst ett
speciellt särdrag. Kumlien är
bokstavskonstnär. De norstedtska omslagen äro
lätta att känna igen genom sin förnäma,
väl avvägda hållning och sina eleganta
bokstäver.

Genom sina handelsförbindelser har
Sverige kommit i mycket nära kontakt med
Tyskland även inom typografin. De tyska
stilgjuterierna ha varit aktiva på den
svenska marknaden och äro ännu i dag de
som här funnit den största avsättningen
för handstil. Under senare år har emellertid
maskinsättningen blivit allmänt utbredd
och här äro den engelska firman Monotype
och den amerikanska Linotype rådande.
Kärvheten och strängheten hos många
av de tyska grafikernas produkter ha
trots allt inte funnit jordmån hos oss.
Men den tyska typografin står mycket
högt och vi ha även den att tacka för
mycket. Under 1800-talet var inflytandet
söderifrån starkare än det senare blivit
och mycket av det ofruktbara inom vår
bokkonst härrör under denna tid från
Tyskland.

Av ovanstående att döma kan det se ut
som om vi till största delen vore beroende

Svensk soberhet.

Boktryckerikalendern (årgång 1921), en mångårig
barometer pd det svenska typografiska trycket, bär
spär av det engelska inflytandet. Det sakliga
elementet är redan nu starkt markerat.

av utlandet när det gäller att göra böcker.
Så är emellertid inte fallet, även om ett
land med en trots allt så begränsad
bokproduktion som vår helt naturligt kommit
att ta emot intryck från sina grannar,
vilkas utbildningsmöjligheter äro välordnade
och vilkas marknader äro mångdubbelt
stora. Känslan för risken att inte vara
tillräckligt nationell har emellertid funnits
och bland annat tagit sig uttryck i försök
att framskapa en typiskt svensk trycktyp.
Resultatet av den tävling, som utlystes
härom för omkring tjugofem år sedan,
visade med all tydlighet att en
stilskärnings-tradition inte kan skapas hux flux och att
man kan vara hur nationell som helst,
men att man bör akta sig för att söka
introducera den nationella egenarten i
något så internationellt betonat som skrift-

297

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free