Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Opera- och konsertkrönika. Av Herman Glimstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herman Glimstedt
kvinnor äro otrogna — med den slutmoralen
kan Alfonso triumfera i sin sista aria före
andra aktens final, sedan var och en av
systrarna i sitt hjärta besegrats av den som
för några timmar sedan var ämnad att bli
hennes svåger. Men sedan de skrivit under det
äktenskapskontrakt som upplästs av den nu
som notarie utklädda Despina, följer de
förmenta albanernas demaskering. Mest
förargade på »barbaren» Alfonso, som först
hittade på att narra dem, svära damerna sina
ursprungliga fästmän ny evig trohet. »Jag
tror dig, vackra barn», svara dessa, »men
jag ställer dig icke på prov mera!» Och
dramats samtliga personer förena sig i en
plötsligt med upplysningsfilosofi överraskande
slutkläm: »Lycklig den man som tar var sak
från dess glada sida och som i alla skiften
låter sig ledas av förnuftet!»
Men i Devrients omarbetning har Despina
i andra aktens början låtit sina härskarinnor
få veta hur det hänger ihop med de
uppvaktande kavaljererna. Stick i stäv mot da
Pontes teckning av den skrupelfria
kammarjungfrun uppträder hon därvid som moralens
väktarinna:
Wenn man auf den Bräutigam sich nicht ver-
lassen kann,
dann ist’s mit Glaub’ und Treu’ gänzlich vorbei!
Och i den genom nya intrigpåhitt
förändrade finalen blir det männen, Alfonso
inberäknad, som stå där med skammen,
såsom de som själva fallit i den av dem för
kvinnorna grävda gropen. Cosl fan tutte —
det kommer här att betyda något helt annat
än da Ponte menade, ungefär detta: alltid
äro kvinnorna männens övermän i list!
Omplacering av sångnummer som ibland
tilldelats annan person än den föreskrivna,
seccorecitativens stilvidrigt tyngande
ackompanjemang av stråkorkester och fritt
till-komponerade recitativ utgjorde ytterligare
prydnader för samma Mozartförbättring.
Typisk torde Devrients version vara för
det dussintal tyska bearbetningar som
försöktes under årens lopp. Missförstånd och
klåfingrighet göra det förklarligt att »Cosl fan
tutte» under mer än ioo år aldrig blev något
egentligt repertoarstycke och att t. ex.
stockholmsk operaledning aktade sig för att
åter försöka med den utom hos
musikhistoriker och enstaka finsmakare nästan i vanrykte
råkade operan. Detta att den gavs med en
text som endast delvis var den vartill Mozart
Cosl jan tutte. Einar Andersson
och Hugo Hasslo.
komponerade sin musik måste inverka
menligt på bedömandet i det hela. Inte ens en
kritisk intelligens som Hanslick, vilken dock
opponerade mot Devrients libretto, kunde
utan att ha från scenen lärt känna
originalverket frigöra sig från den ingrodda fördomen.
»Jag anser Cosl fan tutte», skrev denne på
1880-talet, »för ej längre livsduglig på scenen,
trots de intagande enstaka nummer som, vart
för sig, verka så förtrollande i konsertsalen.»
Men ej som konsertopera, utan som
fullfjädrad teater är det som »Cosl fan tutte»
återuppstått när tiden omsider blev mogen
för ett återvändande till verket i dess
ursprungliga skick. Detta har medfört någon
rehabilitering också för da Ponte, som här
sagts uppenbara sin egen platthet och
bristande uppfinningsförmåga, nu då han ej som i
»Figaros bröllop» och »Donjuan» blott hade
att för operabruk omredigera ett av andra
redan fixerat dramatiskt stoff. Säkert har
da Ponte, såsom musikhistoriker göra
gällande, i stor utsträckning rört sig med den
samtida operabuffans gamla beprövade motiv
och typer. Men åtminstone den som i
likhet med krönikören ej alltför mycket tynges
av kunskaper om de till denna konstart
hörande, numera i bibliotek slumrande
verken finner redan läsningen av »Cosl fan tuttes»
libretto ganska nöjsam. Tindrar den ändå
inte redan i sig själv av lustspelslynne, och
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
