Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - De eleusinska mysteriernas religion. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martin P: n Nilsson
Ninnions tavla.
styrka, ur denna källa är de eleusinska
mysteriernas livskraft framsprungen, dess
rika flöde genomströmmar dem och
befruktar dem, ty det rör vid
människohjärtats djupaste strängar. Därför blev den
enkla bondekulten i Eleusis mäktig en
utveckling, som gjorde den till det gamla
Greklands mest upphöjda religionsform.
Den omkastning av våra invanda
föreställningar, som blir en nödvändig följd av
insikten, att Kore stiger ned under jorden
vid vårens slut, är borta under sommaren
och åter stiger upp vid höstsådden, synes
så överraskande, att den mötts med tvivel.
Dess riktighet bekräftas av den eleusinska
kulten. Myten om Kores bortrövande,
Demeters sorg och sökande och moderns
och dotterns återförening är mer än en
vanlig myt, den är en helig historia. Möjligt
är, fast det måste betecknas endast som en
gissning, att den på något sätt återspeglades
i mysteriernas handlingar, ehuru man
säkert icke med vissa forskare får tänka på
en dramatisk framställning av Kores
bortrövande och återförening med sin moder.
Men tanken på moderns sorg och
återföreningens glädje måste ha varit i allas sinnen.
Nu firades de eleusinska mysterierna om
hösten. De voro icke en sorgefest över
bortrövandet, som man skulle vänta enligt den
uppfattning, som låter Kore nedstiga till
underjorden med vegetationens bortdöende
om hösten, utan de bragte en översvinnelig
glädje och fröjd åt deltagarna. Icke sorgen
över bortrövandet, över Kores nedstigande
till underjorden, kan ha varit
mysteriefestens innehåll, återföreningen måste ha varit
dess hjärtpunkt. Återföreningen framställes
på det märkligaste monument, som
påträffats i Eleusis, en lertavla, som en kvinna
vid namn Ninnion låtit måla och uppställa
i det heliga området i Eleusis i slutet av
400-talet f. Kr. I nedre zonen nalkas ett tåg
av rnystér anfört av Iacchos den sittande
Demeter, bredvid henne är en tom stol,
Kore är borta. I den övre zonen nalkas åter
ett tåg av rnystér Demeter, det anföres av
en ståtlig kvinna med facklor i händerna,
Kores vanliga attribut. Det är Kore, som
återvänder och återförenas med sin moder.
Kyrkofadern Hippolytos meddelar en
uppgift, som kanske är mera tillförlitlig än
andra, som läsas hos kyrkliga skriftställare.
Den bekräftas i viss mån därav, att den
förträffligt överensstämmer med den gamla
åkerbrukskult, ur vilken de eleusinska
mysterierna framgått. Hippolytos säger,
att det högsta mysteriet, som i tystnad
visades för de skådande, d. v. s. de som
invigdes i den högsta graden, var ett moget
sädesax. Från gammalt var riternas syfté
främjandet av den skörd, som skulle växa
upp ur de i jorden nedmyllade kornen. I
sädesaxet, som hierofanten höll upp i sina
händer, sågo de invigda, att deras hopp
skulle uppfyllas, ja, var uppfyllt. Här var
hon, som länge hade varit borta och
förgäves sökts, Sädesflickan återförenad med
Sädesmodern. Ty om denna underrättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
