- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
519

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Sigmund Freuds kulturpsykologi. Av J. Hodin - Vår tids spegel - Tre dikter. Av Helmer V. Nyberg - Härfågel ropar... - Vi måste bära livet... - Istid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sigmund, Freuds kultur-psykologi

världens verklighet; vetenskapen har genom
talrika och betydelsefulla resultat givit oss
bevis på att den icke är en illusion. Man
förebrår den hur litet den lärt oss och hur
ojämförligt mera den lämnat i dunkel. Men därvid
glömmer man hur ung den är, hur
mödosamma dess första steg voro och hur
försvinnande kort tidrymd det är som förflutit sedan

det mänskliga intellektet skärpts för dess
uppgifter. Fela vi icke alla däri att vi lägga
för korta tidsavsnitt till grund för våra
omdömen? Vi borde ta exempel av geologerna.
De vetenskapliga åsikternas förändringar äro
utveckling, äro framsteg och icke
omstörtningar.»

TRE DIKTER

Av HELMER V. NYBERG
Härfågel ropar . . .

Härfågel ropar från öst till väst,
medan vi bedja och vaka.
Höktid, örntid, hunger och pest
ropar hans strupe tillbaka.

Gamla lögner och gammal strid
kallar han fram ur natten.
Rovfågeltid och likfågeltid
skymmer kring land och vatten.

Snabbt försvunno lärkornas år.
Var blev det av våra böner?
Härfågel ropar. Mörkret slår
gudar och människosöner.

Vi måste bära livet...

Vi måste bära livet
med varma händer och ömma,
när hatet dånar och orden
fördränkas i skred och skalv.
Allt blödande, sönderrivet
vi måste rädda och gömma
och låta den nya jorden
stå upp ur krossade valv.

I mörkret brinna klarast
de ljus, som stilla förfäran,
och anden, som skapar under,
är svaghetens hemlighet.
Och detta är underbarast
och större än makten och äran:
att riken äro sekunder
men sanningen evighet.

Istid

–Överleva, överleva

skräckens år i en urbergsskreva
— vänta osynlig i dy och dimma
smältandets timma

— återuppstå och återtaga

— stolta strid och stolta saga:
Cellens strid mot jökelmassivet,
sagan om Livet.

519

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free