- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionionde årgången. 1940 /
533

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den lettiska konsten. Av Francis Balodis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den lettisk a h o n sten

konstverk. Jag tänker då på ett par
skulpturer av G. Skilters och K. Jansons samt
några havsmotiv och en del höstbilder från
Venedig av L. Liberts. Också denne senares
porträtt av Semgallens konung Nameisis
kan räknas till samma genre. Den åldrige
fursten är målad i ett nästan romantiskt
klärobskyr, men från ansiktet och figuren,
ja, från klädedräktens drapering liksom
strålar det av obruten kraft och energi, av
ett fanatiskt beslut att hålla ut och icke
låta sig förtröttas trots alla olyckor, som
drabbat landet.

Kraft och monumentalitet, andlig och
fysisk styrka och uthållighet, vördnad inför
den oändliga stillheten och tystnaden i
naturen, den för det lettiska landskapet
utmärkande saftiga koloriten, en stark känsla
för formen, en uttrycksfull komposition och
en strålande färgglädje — allt detta finna
vi i det lettiska måleriet. Ja, även i
bildhuggarkonsten. Också den har tagit färgen
i sin tjänst, ehuru givetvis endast i
begränsad omfattning. Det bästa exemplet är
Frihetsmonumentet i Riga, vid vars resande
material i flera olika färgnyanser kommit
till användning.

Men låt oss nu ånge huvuddragen av den
lettiska konstens utveckling från äldsta
tider fram till våra dagar och söka göra
klart för oss, vad som däri är ursprungligt
inhemskt, och vad som på måleriets,
bild-huggarkonstens, nyttokonstens och
arkitekturens område är skapat under
inflvtan-de från främmande skolor och
konstriktningar.

Som det äldsta på nuvarande
lettiskt territorium påträffade
konstverket skulle jag vilja
beteckna en i Usjavafloden funnen
»spira». Denna härrör från sjunde
årtusendet före Kristus och visar,
att man redan då förstod att i
horn av hjort snida visserligen
klumpiga men likväl ganska
komplicerade ting, i detta fall ett

Kurländska svärd,.

Statens historiska museum, Riga.

fågelhuvud. Och en i Lubanasjön påträffad
bendolk med trekantig klinga har redan
en underbart väl utförd ornamentering att
uppvisa. Två av dolkens sidor äro prydda
med små runda gropar, ordnade i fyra
parallella sicksacklinjer. Om vi måste
karakterisera »spirans» fågelhuvud som ett
barbariskt, i hög grad primitivt försök att i
bild återge ett djur, så vittnar däremot
Lubana-dolken otvetydigt om en viss
estetisk känsla. Det ligger något
nästan aristokratiskt förnämligt i
ornamentens stilrenhet, väl
avvägda placering och gruppering.

Till tiden omkring år 2000 f. Kr.
kan man datera några små
människofigurer, vilka påträffats på
en stenåldersboplats i Purciems
i Dundaga socken. Det är icke
uteslutet, att denna konst att ge
en stiliserad framställning av
en mänsklig gestalt — så olik

Huvud med två
ansikten.
Lera.
Funnet i Jersika.

533

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free