Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den lettiska konsten. Av Francis Balodis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lettiska konsten
det icke uteslutet, att den tillverkats i
Jurpils. Förebilden skulle man i så fall fått
från en där befintlig skandinavisk koloni.
Låt oss i stället dröja något vid
vikingatiden, i synnerhet århundradena omkring
iooo e. Kr. Då upplever den lettiska
kulturen en storartad blomstringstid i
samband med grundläggandet och befästandet
av ett antal småkungadömen inom de olika
lettiska stammarna — kurer, semgaller,
lettgaller. I Kurland funnos fem sådana
småriken; Semgallen var ett rike för sig,
omfattande hela Lielupeslätten, och
lett-gallerna slutligen hade två konungar, en i
Tala va och en i Jersika (Gercike). Det
senare går i den s. k. Henrikskrönikan också
under namnet »Lettia», nämndes alltså på
samma sätt, som vi i dag kalla vårt land.
De synnerligen livliga
handelsförbindelserna åt väster och öster med Daugava som
viktigaste kommunikationsled alstrade
rikedom och välstånd, vilket i sin tur skapade
förutsättningar för en rik utveckling av den
lettiska konsten, i synnerhet
byggnadskonsten och nyttokonsten. Utgrävningar på
platser för forntida lettiska städer och
borgar ha bragt i dagen rester av stora
stockbyggnader — boningshus, förrådshus
och befästningar med mäktiga torn. Vid
utgrävningar på en sådan plats i Jersika 1939
påträffades en stängselstolpe med
toppprydnad i form av en rund kula.
Utgrävningarna bestyrka riktigheten av
den skildring av en lettisk gård, som
återfinnes i Egil Skallagrimsons saga: man har
kunnat fastställa, att det funnits hus i två
våningar och med källare samt med en
svaleliknande tillbyggnad på framsidan.
Rummens antal ha varierat från ett till fyra,
väggarna ha varit kletade med lera,
eldstäderna ha saknat rökgång som i ett pörte.
På åtskilliga platser men framför allt i
Dignaja, Jersika och Daugmale har man
funnit lämningar efter rymliga verkstäder
med ugnar för smältning av metaller, vidare
deglar, gjutformar och halvfabrikat, vilket
Altartavla från kyrkan i Tervete.
15 o o-talet.
Statens historiska museum, Riga.
allt vittnar om ett högt utvecklat hantverk.
Att den manuella skickligheten förenats
med god smak, se vi av ett fynd från
1000-talet, som gjorts i Usjava. Det är ett
kur-ländskt svärdsfäste, prytt med figurer,
föreställande en människa och två harar.
I Daugmale, Talsi, Mesjotne och Dignaja
har man också bragt rester av
smidesverk-städer i dagen. Sålunda har man påträffat
tänger, mejslar, hammare, filar och borrar. I
Talsi fann man dessutom en tvågrenad
ljushållare, avsedd att upphängas i taket. Ett
sådant fynd skänker liksom mer liv åt den
föreställning, vi kunna göra oss om våra
förfäder, gör dem mer mänskligt tillgängliga.
På alla de nämnda platserna har man
också kunnat konstatera, att där under
forntiden funnits verkstäder för
tillverkning av benföremål, liksom man kunnat
fastslå, att kalksten och lera haft vidsträckt
användning för olika ändamål.
På iooo-talet började kristendomen spri-
535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
