Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den lettiska konsten. Av Francis Balodis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lettiska konsten
I.ettgallen samt i de av Rastrelli uppförda
slotten i Jelgava och Rundale. Nämnas böra
ock en del skulpturer från Dundaga,
Piltene, Saka och Varkava. Av dessa ser man
emellertid även, att barocken på denna tid
stod högt i kurs. Detsamma framgår ju för
övrigt även av de nämnda byggnadsverken.
Framför allt blir barocken dominerande i
de fall, där lettiska mästare varit med och
lagt sin hand vid verket. Det förefaller, som
om rokokons graciösa, luftiga, raffinerade,
feminint betonade former och brist på
konstruktiva drag icke varit förenlig med
lettisk smak. Däremot blev det barocken
förunnat att länge dominera också inom
bygdehantverket, t. ex. vid tillverkning av
skåp och stolar. Även empirstilen blev
senare mycket uppskattad, medan som sagt
rokokon aldrig trängde djupare ned.
Att empiren och dess avläggare
bieder-meyerstilen slogo an i vårt land, därom
vittna en hel del byggnader. Så t. ex. har
Jelgava att uppvisa en rad av hus från
början av 1800-talet, där empiren i dess
enklare former stått som ideal för
byggmästaren. Särskilt i ögonen fallande är
dessutom det stora antal ljuskronor i
em-pir, som bevarats till våra dagar. Det är
dels i mässing smidda kronor, dels i trä
skurna. Enligt min mening har Ludvig
XVIILs vistelse i Jelgava under
landsflykten 1797—1801 och 1805—07 i hög
grad bidragit till att befordra den franska
konstens inflytande överhuvudtaget i
Lettland. Fransk smak dominerar, tycks det,
vid sidan av belgisk och rysk, under hela
1800-talet. De lettiska målarne studerade
väl ofta i Tyskland, så t. ex. i mitten på
1800-talet den kände porträttmålaren S.
Roze — Birnbaums, Lapinsj’ och
Bau-manis’ lärare — vilken länge bodde i
München. J. Fedders studerade i
Düsseldorf. Men de ojämförligt flesta fingo dock
sin utbildning vid Petersburgs
konstakademi, varifrån de sedan gåvo sig ut på
studieresor till Frankrike —• så t. ex. K. Huns och
Träskulpturer från Dundaga.
i y o o-talet.
Statens historiska museum. Riga.
efter honom många andra —, till Italien
eller till Belgien. Bland de senare märkes
O. Bertinsj. En naturlig följd av detta blev,
att man i 1800-talets lettiska konst
överallt spårar den franska, ryska och belgiska
konstens inflytande; framför allt tar sig
detta uttryck i en uppenbar förkärlek för
starka, saftiga färger. Ibland kommer också
den i Tyskland inlärda noggranna
teckningen och pedantiska sakligheten till
synes. Emellertid smälta alla dessa olika
tendenser samman till något helt, och trots
att både rysk klassicism och rysk realism
likaväl som fransk romantik alltjämt
fortsätta att utöva sitt inflytande, kunna vi
därför ha rätt att tala om en egen lettisk stil.
Stor betydelse ur nationell synpunkt
fingo under 1800-talet de bägge målarna
Adams Alksnis och Arturs Baumanis, vilka
fyllda av patriotisk entusiasm ägnade sig
539
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
