Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Danskarnas insats i lingvistiken. Av Pavel Goldberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D ans karitas insats i lingvistiken
Av Pavel Goldberger
Det är märkvärdigt att ett litet land som Danmark
har så många framstående språkforskare. Men ännu
märkvärdigare är dessa språkforskares inställning, den
anda, som besjälar dem alla. Man brukar föreställa sig
invånarna i ett litet land som människor med begränsad
andlig horisont, ocli i mänga fall är denna föreställning
riktig. Men hos de danska språkforskarna är det icke
fallet. Tvärtom: just den vida blicken är deras
kännetecken. Hos några yttrar sig detta drag i att de utforska
de mest avlägsna och skilda språk i världen, hos andra
i att de befatta sig med den allmänna lingvistikens problem,
andra åter jör ena, bägge delarna.
Furst Trubctzkoy på Lingvistkongressen
i Köpenhamn 1936.
I AN kan varken tala om en »dansk
språkvetenskap» eller en »dansk skola» i
språkvetenskapen, såsom man är van att tala
om den »nederländska skolan» i måleriet eller
den »tyska skolan» i strategien. Danskarnas
insats i språkvetenskapen är den
mångsidigaste man kan tänka sig; de ha framträtt
på de mest skilda områden och under de mest
skilda perioder, men de ha aldrig bildat en
skola eller en fast tradition. »I Danmark är
det tradition att vara otraditionell», säger
Louis Hjemslev i sin Installationsföreläsning
i jämförande språkvetenskap vid
Köpenhamns Universitet. De danska lingvisterna ha
alltid anknutit till tidens rörelser i
språkvetenskapen utan hänsyn till sina föregångare
i hemlandet eller själva skapat nya rörelser.
En redogörelse för den danska insatsen i
språkvetenskapen måste således bli en serie
av lysande biografier, infogade i den
europeiska språkvetenskapens historia, biografier
av starka individualiteter, vilka var för sig
skapat oanade värden och banat vägen för
sina efterföljare av alla nationaliteter.
De danska språkvetenskapsmännen ha trots
sin förbundenhet med tidens rörelser aldrig
fallit undan varken för romantiken vid
1800-talets början eller för skepticismen och
deka-densen vid sekelskiftet. De ha på många
områden varit banbrytare, ja, det är ej överord
att påstå att de bidragit till varje skede av
lingvistikens utveckling med en avgörande
insats.
Alltså är det ej förvånansvärt att den
moderna språkvetenskapens grundare, om man
här kan tala om en sådan, var dansken
Rasmus Rask. Före honom fanns det endast
en etymologi, som ofta på ett mycket ytligt
och ovetenskapligt sätt försökte förklara
ordens utveckling och i viss mån även
sammanhang, men det var egentligen Rask, som
lade grundstenen, ej blott till en modern
etymologi, utan även till den jämförande
språkvetenskapen överhuvudtaget.
Kärlek till och sinne för språk visade sig
hos honom mycket tidigt, tillsammans med
intresset för etnologi och Danmarks historia,
det sista ett drag, som vi kunna skönja hos
alla hans samtida i hela Europa. Redan på
gymnasiet studerade han språk på egen hand
och det romantiska tidsdraget yttrar sig
hos honom i intresset för isländskan, i vilken
han redan då börjar se danskans föregångare.
Han skulle studera teologi, men ägnade sig
åt språkvetenskap i stället. 1811 utkom hans
första vetenskapliga verk: Vejledning til det
islandske eller gamle nordiske Sprog, och 1813
förverkligade han sin önskedröm — resan
till Island, där han uppehöll sig till 1815.
Där utarbetade han sitt stora verk, svaret
på Det Kongelige Videnskabernes Selskabs
prisuppgift: »Med historisk Critik at
under-söge og med passende Exempler at oplyse,
af hvilken Kilde det gamle skandinaviske
Sprog sikkerst kan udledes; at angive Sprogets
Character og det Forhold, hvori det fra
35—Ord och Bild, 49.« årg.
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
