Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Danskarnas insats i lingvistiken. Av Pavel Goldberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pavel
Goldberger
Första sidan av Karl V er ner s
»Eine ausnahme der er sten
laut-verschiebungi).
språk, utan även översätta och
kommentera texterna. Det visade sig vara det äldsta
existerande turkiska språkdokumentet. 1896
utkom en utförlig upplaga av dechiffreringen
med texttransskription och grammatikali ska
upplysningar.
Thomsens aktivitet var obegränsad. 1899
skrev han Etudes Lyciennes om det lykiska
språket i det antika Mindre Asien, i
Remar-ques sur la parenté de la langue etrusque
påvisade han släktskapen mellan det
etruskiska språket och språken i norra Kaukasus.
Hans övriga arbeten behandla olika
specialproblem inom vitt skilda områden:
nordisk, slavisk, romansk filologi, turkologi etc.
Han dog 1927.
Vilhelm Thomsens samtida Herman
Møllers huvudarbete ligger likaledes på den
jämförande språkforskningens område, men
hans ämne är ännu dristigare än Thomsens:
han försöker att upptäcka de ljudlagar, som
bestämma förhållandet mellan de
indoeuropeiska och de semitiska konsonanterna
(Semi-tisch und Indogermanisch, 1906).
Thomsens efterföljare i professuren för
jämförande språkvetenskap blev från 1914
Holger Pedersen. Pedersens intresse för
keltiska språk visade sig redan i
doktorsavhandlingen 1897, som behandlade
»Aspirationen i Irsk». Hans senare verk Vergleichende
Grammatik der keltisehen Sprachen är
värdefullt för bestämningen av dessa språk.
Den största betydelsen har emellertid hans
encyklopediska framställning av
Sprogvidenskaben i det nittende Aarhundrede, en
språkvetenskapens beskrivning och historia par
excellence. Efter att i bokens första del ha
beskrivit de olika språkgrupperna och det
arbete, som nedlagts på deras utforskning,
övergår han i andra delen till den jämförande
språkvetenskapens historia. Även om hans
synpunkter ej äro fullständigt nya eller
revolutionerande, så äger han en mångsidig
bildning, en klar blick och en god
framställningsförmåga, vilket gör att boken är den
bästa tänkbara inledningen till den allmänna
språkvetenskapen.
Vid sekelskiftet börjar åter en ny period i
den europeiska språkvetenskapen; förutom
den rena språkjämförelsen börjar intresset
alltmera koncentrera sig även på psykologiska
och sociala fakta i språket, en rad nya
»skolor» uppstå, särskilt i Frankrike, och
dessas tendenser börja att visa sig även i
Danmark.
Anglisten Otto Jespersen är en typisk
representant för denna nya, mångsidiga
uppfattning av språkvetenskapen. Han är ett
typiskt barn av sin tid, liberalismens
genombrott. Förutom sitt universitetsfack, engelsk
filologi, på vilket område han är
världskapacitet, har han ägnat sitt huvudintresse åt
lingvistiken. Han är en seriös vetenskapsman, men
samtidigt essayist och nästan kåsör; särskilt
hans mindre arbeten kännetecknas ofta av
en lätthet, en djärvhet och ett initiativ, som
hittills varit okända i språkvetenskapliga
verk. Hans största och mest kända allmänna
verk är The Philosophy of Grammar (1924),
ett försök att av alla filologiska vetenskapers
samlade resultater skapa en allmän
språkfilosofi.
Hans mindre arbeten, språkvetenskapliga
essayer, artiklar i fack- och dagspressen etc.,
äro samlade i de två banden Tanker og
studier (1932), innehållande hans arbeten på
danska, och Linguistica (1933), som omfattar
hans arbeten på engelska, tyska och franska.
Dessa små arbeten föra oss in på nästan varje
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
