Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Alexandre Dumas fils. Av Stig Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexandre Dumas fils
betydelsefullaste verksamhetsår inföllo
under det andra kejsardömet, som ju på denna
punkt närmast fortsatte den utveckling, som
endast tillfälligt avbröts av andra republiken.
Det är lätt att se, att Dumas fils helt hade sina
sympatier hos det tredje ståndet; i så måtto
var han i högsta grad ett barn av sin tid.
Hans tänkande rör sig helt kring familjen,
den borgerliga livsföringens hörnsten, som
central punkt. Revolutionerna 1848 och 1871
väckte hans oro, och han kunde aldrig finna
sig riktigt till rätta i den tredje republikens
andliga miljö.
En del egendomligheter i Dumas fils’
temperament bruka sättas i samband med att
hans farfars mor var negress och att han
sålunda var oktoron, något som han ofta fick
lida för. Ännu mer fick han emellertid lida
av att han icke var född i äkta säng. Han var
frukten av en förbindelse, som Alexandre
Dumas père vid unga år hade med en
sömmerska, Marie Lebay, och först när han var
sju år tog fadern hand om honom; det var
närmast av ekonomiska skäl denne icke påtog
sig ansvaret tidigare. Det illegitima barnets
lott var vid denna tid särdeles tung; mestadels
var det dömt att hamna bland samhällets
drägg. Det var endast tack vare moderns
uppoffrande och hängivna omsorg, som Dumas fils
undgick ett dylikt öde, och modern stod också
hela livet i ett förklarat ljus för honom.
Moderskärleken framstod alltid för honom som
den högsta och ädlaste bland mänskliga
känslor och han skildrade den upprepade gånger
i sina verk; det vackraste äreminnet över sin
moder gav han i Clara Vignots ljusa gestalt
i Le fils naturel. —■ Frånsett denna ljuspunkt
voro emellertid hans tidigaste år mycket
hårda, och i den erkänt självbiografiska
romanen L’Affaire Clemenceau har han själv
berättat om de förödmjukelser och lidanden
han fick genomgå på grund av sin oäkta börd.
Han behöll alltid ett ärr i själen, och ett av
de viktigaste målen i hans moraliska och
sociala kamp var att förbättra de illegitima
barnens villkor. Det anses till stor del vara hans
förtjänst, att den hårda artikel 340 i 1804 års
Code civil blev ändrad. Det stipulerades däri:
»la recherche de la paternité est interdite»,
vilken bestämmelse ej definitivt borttogs förr
än 1912.
När den äldre Dumas tog sonen till sig,
kom denne ej i den lyckligaste miljö. Det var
en fri bohemtillvaro, och hans tidigare
vårdslösade uppfostran försummades även i fort-
Fru Jenny Rohde, den första
svenska »Kameliadamen».
sättningen; Dumas fils skrev t. ex., aldrig en
föredömlig franska. Han var vacker och hade
framgångar hos kvinnorna. Joseph Autran
berättar t. ex. i sina memoarer: »Qui n’a pas
connu Dumas fils à vingt ans ne sait pas ce
que peuvent ëtre les qualités les pius
sédui-santes de la jeunesse.» Han drogs med i
virvlarna under denna allmänt så nöjeslystna
epok och lärde känna den värld, vars
skildrare han sedan blev. Han fick även gott om
pengar att röra sig med och gjorde dessutom
själv skulder —- vid ett tillfälle under dessa
år hade han skulder till ett belopp av 50 000
francs (i dåtida myntvärde). Efteråt kan man
beklaga, att hans erfarenheter icke blevo mera
vidsträckta — det var blott Paris han kände
till, och dessutom inte hela Paris utan
endast en mycket speciell miljö däri. Det
ligger i öppen dag, att hela Dumas fils’
utveckling kunde ha fått en annan riktning och
hans insats en mycket större räckvidd, om
han hade insett huru pass begränsad och i
längden obetydlig den samhällsgrupp
egentligen var, vilken han kom att ägna hela sitt
intresse.
När Dumas fils trädde ut i livet hade
romantikens flod redan övergått i ebb. 1843 hade
Hugos Les Burgraves gjort fiasko, och åren
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
