- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
7

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Uppsala domkyrkas restaurering. Av Gerda Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U p ‡> s a l a domkyrkas restaurering

Ragnar Östbergs modell från sydost.

om. De tecknade sig med distinkta linjer
såväl i fj ärrbilden som på nära håll.

Det är en dylik gotisk effekt Östbergs
spiror sträva efter. Den nedersta avsatsens
resning ger en ersättning för
tornkropparnas förlorade höjdverkan. De övre delarna
som i olikstora avsatser med få och enkla
former bilda en stram och lugn, men
samtidigt artikulerad kontur, stiga i rytmiskt
tempo och understryka höjdsträ van
samtidigt som de ej verka för tunga på de
stympade tornkropparna. Det sistnämnda
problemet utgör tvivelsutan en av de
svårlöstaste frågorna då det gäller spiror på
Uppsala domkyrkotorn. Det kan man se
om man studerar de olika förslag som
framkommit och de olika lösningar som
utförts under tidernas lopp. I Grundströms
annars mycket förtjänstfulla förslag, som
konkurrerade med Zettervalls, sågo tornen
ut som om de hade för djupt neddragna
toppmössor. Hårlemans huvar, som
givetvis syftade till att neutralisera verkan av
tornen så mycket som möjligt, äro för höga
för att detta skulle lyckas. Östberg har
låtit tornen vara som de äro och sökt att
med spirornas hjälp ge dem den resning
och monumentalitet som
västtornsanlägg-ningar av denna art syfta mot, samtidigt

som han sökt ställa dem i samspel med
det äldre byggnadsskedets konstnärliga
effekt. Den rikare formen skulle utan fråga
bidraga till att man ej får det intryck av
avhyvlad byggnadsmassa, som de tyska
återrestaureringarna av nygotiskt
omdanade monument i så stor utsträckning lett
till. Försök med modeller, som gjorts
under kommittéarbetets gång, har tydligt
visat hur nära tillhands denna fara ligger.

Zettervalls tornspiror med sin intensiva
silhuettverkan i de övre delarna och brist
på silhuett omedelbart ovan de fyrsidiga
murkropparnas krön voro en felkalkyl
även ur estetisk synpunkt. Inne i
stadsbilden ha de upptrasade konturerna med
sina vassa spetsar och fantasilösa
plåtformer gjort ett oroligt och trasigt intryck.
Trots sitt rörligare linjespel ha därför
Östbergs spiror mycket stramare linjer
och konturer.

Tornspirorna ha alltid intresserat
allmänheten och denna frågas lösning rycker
därför i förgrunden i diskussionen om
restaureringen och hotar ånyo att på ett
osakligt och orealistiskt sätt hindra en
saklig diskussion av restaureringsfrågans
viktigaste problem. Det gäller nu att rädda
det som finns kvar av byggnadskroppen

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free