Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Romantik och fascism. Av Alma Velander-Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alma V elander- Philip
och kejserliga fora hava bragts i dagen,
Augustus mausoleum och Ara Pacis bära
bud från fredsfurstens lyckliga tid,
Hadrianus kejsargrav lyfter sig mer
fästnings-stark än tillförne invid Tiberstranden.
Bilden av världsstadens och rikets
förhållanden, färdsel och köpenskap har
klarnat och vidgats; Mercato Trajani’s
»moderna» affärskomplex, Palatinens
rikemansboningar, Ostias gator, Herculaneums villor
— det är lika många autentiska och
ovärderliga romerska dokument.
Vad diktaturen eftertraktar är dock inte
arkeologisk vetenskap, inte »döda stenar».
Det skall blåsas liv i dem. Nya
triumfators-perspektiv skola öppnas. Via dell’ Impero
skänker visserligen stimulerande utblickar
över den stora förgångna tiden, från
Cæsar till Konstantin, och utnyttjar
Colosseum som magnifik fonddekoration. Men
den är också en autostrada för moderna
härskare och härskaror. Via del Mare
öppnar nya perspektiv mot Capitolium och
Marcellusteatern, Forum Boarium och
Cir-cus Maximus, men utgör samtidigt den
starkt växande metropolens förbindelseled
med ett nytt Ostia och med det stort
tillmätta området för 1942 års utställning.
Utgrävningar och uppröjningar vid Colle
Oppio, Largo Argentina, Piazza Navona,
Borgo San Pietro, Piazza S. Carlo, S. S.
Apostoli, Barberini etc. äro inspirerade av
antikens och barockens anda på samma
gång som de skänka »lungor» att andas
med och breddade gator att färdas på för
ett Rom som beräknar att år 1950 ha 2
miljoner invånare och 150 000 bilar och
sträcka sig ut över ett område av 14 500
hektar, i stället för de 5 500 hektar som
avsågos år 1909.
Men vad har då offrats av det gamla
Roms skönhets- och stämningsvärden på
den nya storhetens Moloks-altare? Har
inte ännu ett Roma sparita lagts till alla
de bittra och irreparabla försyndelserna
från perioden 1870—1900? Förvisso, det
är mycket av det förtrogna, naiva,
älskvärt italienska — men också åtskilligt av
de krokiga grändernas smuts och
skugg-romantik — som försvunnit. Roms eviga
och dock evigt växlande — och just
därför evigt fängslande — anlete har fått nya,
markanta drag. Det är vissa partier därav
som nu te sig främmande och kyliga. De
ha förvandlats till ett slags
framprepare-rade, halvantika praktfora, imponerande
men isiga. Dock, för kommande
generationer skall det inte förefalla så. Blommor
och klängande grönska och frikostigt
vidgade parker skola omsluta de antika
spillrorna. Ungdomen som under Basilica
di Massenzio’s valv lyssnar till Roms
utsökta friluftskonserter och i pauserna
njuter de elektriska ljusflödenas spel över
Forum Romanum och Palatinens
palatsmurar eller som mellan Terme di Caracalla’s
gigantiska »kulisser» följer en stor operas
praktspel av orkester och stämmor, av
ljus och färger, ägnar redan nu inte en
saknadens tanke åt Piranesis, Goethes
eller Pio Nonos Rom.
I stort sett måste man erkänna att det
nya Roms »plan av år 1931», till vilken
Mussolini själv är andlig fader, på ett
skickligt och lyckligt sätt förenar hänsynen
för det förgångna med förpliktelserna mot
nutiden, i problemi della grandezza nuova,
som il Duce formulerat det. I storvulenhet
är denna plan överlägsen varje
Rom-reglering sedan Sixtus V:s dagar.
Fascismens officiella Italien älskar att
uppträda i antik paradkostym. Roms
»födelsedag», den 21 april, är dess nationaldag;
den sammanbundna fascesknippan, »enhet,
kraft, rättfärdighet» dess symbol; de
militära förbanden kallas legioner med centurior,
kohorter och maniplar. Den stolta
handelsflottan, som fördubblats på femton år,
seglar under den gamla lösen Navigare
necesse.
Publika uppvisningar och
manifestationer hava liksom i kejsartiden blivit en
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
