Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Stockholm under forntiden. Av Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm under forntiden
kunnat skaffa sig uppgift härom. Det
skulle också i själva verket vara nästan
oförklarligt, om det viktiga inloppet till
Mälaren vid Stockholm omkring år iooo
icke varit försett med försvarsanordningar.
Säkerligen ha sådana funnits på båda sidor
av Norr- och Söderström liksom i
strömmarna. Men den för försvaret allra
viktigaste platsen måste ha utgjorts av den
intill Norrström belägna högsta punkten
av Stadsholmen, där slottet nu står. Det
måste betecknas som i och för sig mycket
troligt, att här förefunnits en
försvarsanläggning. Snorres uppgift om ett kastell
behöver ju icke avse en murad
stenfäst-ning. En sådan har säkert ännu icke
funnits, men däremot rimligen en träborg
eller dylikt. Vi ha ju även av de å olika
ställen kring Stadsholmen upptagna
silverskatterna trott oss kunna antaga, att
Stadsholmen under iooo-talet utgjort en
handelsplats för köpmännen i trakten,
och är detta riktigt, ha vi ytterligare skäl
att föreställa oss, att platsen haft icke
alltför obetydliga försvarsanordningar.
En redogörelse har nu även lämnats för
det väsentliga av vad sagotraditionerna ha
att berätta om det forntida Stockholm.
Det bör tilläggas några ord om namnen
Stockholm och Stocksund.
Det har givits många förklaringar till
namnet Stockholm, t. ex. att det skulle
betyda den holme, där »husens grundvalar,
belägna i vatten, vila på stockar» (J.
Zieglerus i Schondia 1532) eller »den holme,
som var kringgärdad med stockar, d. v. s.
med ett bålverk, inom vilket fartygen
kunde finna en tryggad hamn» (Ambrosiani
i Varia 1907). Men så vitt jag förstår, har
redan Johannes Messenius
(Sveopentaproto-polis 1611, En lustigh och trowärdig
Chrönika om Stockholm, tryckt först 1875)
riktigt insett, att Stocksund är det primära
J5. Gul åh al sr in g. F unn en vid T nr
e-holm nära Trosa. C:a
namnet och att Stockholm betyder »holmen
vid Stocksund», »Stocksundsholmen»,
vilket sammandragits till »Stockholmen»,
»Stockholm».
Men vad betyder då Stocksund?
Här synes mig två tolkningar kunna
ifrågakomma. Redan Messenius har
förklarat Stocksund som sundet, som man för
att hindra fientliga anfall spärrat med
stockar, förenade genom järnkedjor. Vi
erinra oss, att Snorre berättar, att svearna
vid Olov den heliges försök att komma ut ur
Stocksund lagt järnkedjor över sundet —
därmed avses uppenbarligen trästockar,
sammanbundna med järnkedjor. I våra
dagar har arkivarien dr Gunnar Bolin (i sin
stora avhandling »Stockholms uppkomst»
1933) ingående motiverat denna mening.
Den andra förklaringen har framställts av
professor Jöran Sahlgren (Dagens Nyheter
2. 7. 1917) och går ut på, att Stocksund
är sundet, över vilket en bro av stockar
leder: »Stockbrosundet», »Stocksundet»,
»Stocksund».
Det kan förtjäna framhållas, att en av
de små holmar, som senare bildade Helge-
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
