- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
151

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hur Rom byggdes under antiken. Av Einar Gjerstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hur Rom byggdes under antiken

num. Den öppna torgplatsen har där så
småningom avgränsats genom anläggande
av olika byggnader utmed dess sidor; det
primära, ursprungliga är den öppna
torgplatsen. Det primära för den gårdstyp som
representeras av Cæsars forum, är
omfattningsmuren genom vars byggande den
öppna platsen infogas i den på förhand
givna ramen. Samtliga övriga kejsarfora
uppvisa en med Cæsars forum likartad plan.
Den i Alexandria födde historikern
Ap-pianos, som levde under Trajanus,
Hadrianus och Antoninus Pius tid, meddelar
följande i samband med sitt omnämnande av
Cæsars forum: Cæsar lät bygga ett tempel
åt Venus Genetrix, han omgav templet med
en tempelgård och han påbjöd att denna
skulle vara ett torg för romarna; detta
torg var ej avsett för handel och köpenskap
utan för rättskipning på samma sätt som
perserna hade torg, där man samlades för
rättegångar. Appianos säger alltså
uttryckligen att Cæsar fick idén till byggandet av
sitt forum från den persiska, d. v. s.
par-thiska arkitekturen. Uppgiften synes
härröra från Asinius Pollios historiska arbete
om borgarkrigen och källan är således god.
Asinius Pollio, som var Cæsars personlige
vän bör ha varit väl förtrogen med de
byggnadsidéer, som diktatorn ville
förverkliga. Såvitt jag förstår har Appianos,
d. v. s. Asinius Pollio fullkomligt rätt, ty
hans uppgift stödjes på ett mångfaldigt
och övertygande sätt av det arkeologiska
materialet. Den arkitekturtyp, som är
representerad av kejsarfora, förekommer
verkligen hos partherna, men den har ej
ursprungligen uppstått där utan har en
lång utvecklingshistoria i Orienten, där
den uppträder inom ett område, som
sträcker sig från Mindre Asien över Cypern och
Syrien till den iranska högplatån. Denna
arkitekturtyp måste vara inhemsk inom
det orientaliska kulturområdet, ty den kan
ej spåras tidigare någon annanstans. Det
förtjänar påpekas att de orientaliska arki-

tekturmonument som jag åsyftar, nästan
uteslutande äro tempelgårdar:
Athenatemp-let på Vouni, gudamoderns tempel i Mamurt
Kaleh, persiska och syriska tempel etc.
Att kejsarfora arkitekturalt sett icke äro
något annat än tempelgårdar, är tydligt
och betygas även av Appianos ord.
Uppenbarligen ha vi alltså att som förebilder till
kejsarfora tänka oss orientaliska
tempelgårdar, vilka även användes för
rättskipningsändamål liksom de romerska
kejsarfora. Om det alltså synes ofrånkomligt att
kejsarforas form och plan äro orientaliska
så är det å andra sidan klart, att den
arki-tekturala utsmyckningen, kolonnernas,
ar-kivtravernas och gesimsernas dekorativa
stil, marmorprakten, allt detta är
hellenistiskt-romerskt. Orientaliskt och
helle-nistiskt-romerskt ha bildat en artistisk
syntes.

Orienten och Rom: det är kejsartidens
kulturgärning. Förklaringen till att Rom
mäktade åstadkomma denna
assimileringsprocess ligger i den romerska kulturens
eget väsen och dess utvecklingshistoria.
Redan från etruskerna mottogo romarna
orientaliskt kulturgods, det etruskiska
huset och det etruskiska templet, som båda
blevo romersk arvedel, tillhöra en gren av
samma stora arkitekturfamilj som
kejsarfora och medfördes av etruskerna vid deras
invandring från Mindre Asien till Italien.
Både via Etrurien och direkt från de
grekiska kolonierna i Italien mottogo romarna
hellenska kulturelement. Under hellenistisk
tid upprepades, som vi sett, denna
kultur-assimileringsprocess, som en följd av det
romerska väldets gradvisa utvidgning.
Grekiskt och orientaliskt förenades,
ombildades, blev romerskt. När Rom därför under
kejsardömet stod inför sin stora
slutupp-gift att samla den gamla världens
mångskiftande kulturelement i en enhetlig form
var det särskilt väl utrustat för detta värv,
ty Rom var vad världen skulle bli.

I denna korta framställning av den ro-

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free