Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Filmkrönika. Av Herbert Grevenius - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Grevenius
Horisonten kan tyckas trång. Även här
är det ett avsnitt av den inre
newyork-djungeln som fångats in, nattklubbarnas
och spelhålornas artificiella värld. Vi ha
sett sceneriet till leda men här är det
berövat all lackering. Det träder fram i en
tung, dämpad dager som ett slags
djup-vattensvärld, där den sovande stora stadens
onda och oroliga drömmar ta gestalt. Här
slappnar dagens spända mask och de trötta,
bistra eller hårda dragen i ansiktena träder
fram. Bankruttörerna grubblar i stel
för-sjunkenhet över det bittra och
oåterkalleliga slutet för att spritta till och finna att
den sista chansen på nytt hoppar före dem
som en lyktgubbe. Rovfiskarna står på lur.
Man träffar en liten spetsnäst och
genom-dyster affärsman med tre tusen att täcka
till nästa morgon och en monumentalt
berusad dramatiker tungt ruvande över ett
fiasko och famlande efter en idé, som här
växer fram under händerna på honom och
liksom byggs på av nyckfulla makter
begåvade med en ironisk satanism, tills den
i morgonljuset fördunstar som ulliga dim-
mor över ett vatten. Thomas Mitchell som
denne asfaltens Dionysos kan få en att
tänka på Hjalmar Bergmans jättelika och
vaggande gestalt. Det är en prestation, i
säsongens sista timma en av de bästa och
saftigaste. Här irrar och fabulerar ett
troll som tvingar en in under sin
fantasi.
Där finns i all denna tvivelaktighet också
en graciös slinga. Den tvinnas kring de
bägge ungdomarnas tycke för varann från
första stund. De är tvivelaktiga de också
men de är unga och det är en obeskrivlig
fräschör över slutscenen, där de vandrar
bort i morgonljuset över den regnblanka
gatan. Med den tunge dramatikern vid sin
sida vandrar de tidigare på natten också
kring i halvdunklet över de bräder där han
upplevt sitt nederlag, står och ser ut över
den gapande salongen, springer kring i
denna förtrollande ängd av trä och väv.
Det är en sinnrik episod, tänkt av en poet
och den ger en förtätad atmosfär av dröm
och dikt och osynliga verkligheter åt denna
dristiga och spirituella filmsaga.
Rättelse
I en i Jöran Mjöbergs uppsats »Ekon av
Pär Lagerkvist i samtida diktning» (Ord
och Bild, 5:e häftet 1941, sid. 205) anförd
ungdomsdikt av Johannes Edfelt har en
omkastning av ord inträffat. Den åsyftade
strofen skall lyda:
Min mörka ångest blir till ljus.
Snart är allt fullbordat.
Jag träder som man in i livets hus,
där mörkret ligger jordat.
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
