Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Prins Pauls Museum i Belgrad. Av Gunnar W. Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar W. Lundberg
Skulpturhall med Ivan M eStr ovic’s arbeten.
med våra svenska Parismålare på
åttio-och nittiotalen och brukade ofta dricka
aperitif med dem på Café de 1’Hermitage
vid Boulevard Clichy uppe i Montmartre,
den svenska parisiska koloniens stamkafé
på den tiden. Detta är den enda
anknytningspunkt jag lyckats finna mellan
jugoslaviskt och svenskt konstliv.
Museiledningen har lagt huvudvikten
vid den moderna avdelningen och största
utrymmet är ägnat den samtida europeiska
konsten, vilken disponerar det flesta
antalet salar. Museets stolthet är dess franska
avdelning, där vi finna utsökta mästerverk
av Frankrikes stora skulptörer och målare.
En av salarna domineras av Maillols
ro-fyllda, sittande kvinnofigur »La
Mediter-ranée». De stora namnen Corot, Degas,
Pissarro, Toulouse-Lautrec, Sisley, Renoir,
Gaugin, Bonnard, Vuillard, Suzanne
Valadon och Pascin äro representerade med
ypperliga kvalitetsarbeten. En utmärkt
sak — en tidig teckning av van Gogh —
kanske med större rättvisa bör räknas in
under det holländska måleriet eftersom
denne store mästare är född i byn
Groot-Zundert i Nord-Brabant.
Av de nu levande franska målarna finna
vi lysande prov av Matisse, Derain, Jacque
Emile Blanche, de Segonzac, Utrillo,
La-prade, Roualt, de Vlaminch, Edzard,
Brian-chon, Friesz, Marie Laurencin och många
andra. Det är prins Paul, som under sina
Parisbesök verkställt så gott som vartenda
inköp.
Det engelska måleriet är företrätt av
namn såsom Watts, Sickert, Steer, Conder,
Grant, Nash m. fl., det holländska av
Breitner, Toorop, Israëls, Sluyters samt det
belgiska av Stevens, Opsomer, Permeke,
Jespers och flera andra. Naturligtvis är
även grannstaternas — Ungern, Bulgarien
och Rumänien — konstskolor
representerade och ej heller den lyriskt begåvade
ryssen Chagall saknas vid sidan av de mera
akademiska namnen Benoit och
Sere-briakova.
Då jag har för avsikt att i en special-
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
