Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Göteborgs Högskola. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs Högskola
Av Axel L. Romdahl
-J TT HALVT ÅRHUNDRADE
har förgått sedan Göteborgs Högskola i
närvaro av dåvarande kronprins Gustaf och
med Gunnar Wennerberg som
högtidstalare högtidligt öppnade sina portar. Det
nya lärosätet — om man får använda ett
så förnämt namn på vad som var en
blygsam början till en humanistisk sektion —
hade att tacka enskilda
samhällsmedlemmars efter dåtida mått storslagna
frikostighet för sin tillblivelse. Den nya
högskolan hade icke framvuxit ur något
ofrånkomligt praktiskt behov utan ur en rent
ideell önskan att i handelns och sjöfartens
stad få till stånd ett inslag av annan art
än de ekonomiska och merkantila intressen
som med nödvändighet spela huvudrollen
25—Ord och Bild, 5o:e årg.
i dess tillvaro. I den intressanta
framställning av Högskolans tillblivelse som
lämnades vid hennes tjugofemårshögtid av
dåvarande rektor, professor Otto Sylwan,
får man en åskådlig bild av hur
meningarna bröto sig hos de närmast
intresserade, om vilken form och vilket
närmare bestämda ändamål den
lärdomsanstalt skulle erhålla som man var enig
om att upprätta — en akademie av forskare,
en fri högskola utan examina, ett
universitet i vanlig mening som gav utbildning
och kompetens för ämbeten och sysslor, en
handelsvetenskaplig läroanstalt.
Denna tveksamhet är betecknande för
det väsentliga syftet med Högskolans
grundande, för frånvaron av direkt be-
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
