Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Göteborgs Högskola. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
hovsmotiv och för det rent ideella kravet
att fylla ett andligt vacuum. Den som haft
förmånen att som vän umgås med
betydande målsmän för det praktiska livet
vet, att hos dessa ofta finnes en känsla
för nödvändigheten av vetenskap och
andligt skapande över huvud, som ofta är
starkare än den man möter hos
akademiker, för vilka dessa ting höra till det
självklara och vardagliga. Och under det
kulturskede då Göteborgs Högskola
förbereddes livades man ej minst i S. A. Hedlunds
och Viktor Rydbergs Göteborg av den
optimistiska tankegången, att
mänskligheten genom bildningen och upplysningen
skulle lyftas till en allt högre och ädlare
ståndpunkt. Att tända en ny vetenskapens
härd tedde sig som en handling av högsta
etiska värde. En konsekvens av denna
grundsyn var att man beslöt sig för att i
första rummet tillgodose den humanistiska
ämnesgruppen — visserligen med den
praktiska reflexionen att det kunde ske med
mindre kostnad än om man valt de
naturvetenskapliga ämnena med deras
ofrånkomliga krav på dyrbara institutioner.
Sju—åtta professorer, som föreläste i
ett gammalt trähus som förut disponerats
av ett upplöst privatgymnasium, det var,
kunde det tyckas, icke mycket att komma
med. Men professorerna satte sig i respekt
och gjorde sig värderade. Deras antal
ökades. Den torftiga boningen kunde tack
vare konsul Oscar Ekmans mecenatskap
utbytas mot en monumentalbyggnad med
ett dominerande läge. Den kloke gamle
köpmannen tänkte nog, när han utan
tvekan offrade modiga pengar på
fasadens granit, på samma sätt som
bankdirektionerna när de bygga palats åt
sina institut: »Det kommer att stärka
krediten».
Redan före Högskolans tillkomst hade
man räknat med att den skulle söka stöd
och anslutning hos ett par inom
Göteborg tidigare bestående kulturella institu-
tioner. Den ena av dessa var Göteborgs
Kungl. Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle, inom vilket högskoletanken uppstått
och vuxit sig stark. En djup inre
förbundenhet har också alltid förenat den unga
Högskolan och det gamla
lärdomssamfundet. Denna förbundenhet har alltmer
tagit sig det uttrycket att Högskolans
professorer kommit att bilda en
kärntrupp inom Vitterhetssamhället och att
dettas ständiga sekreterare rekryterats från
Högskolan. Den andra institutionen var
Göteborgs Museum. Vid de förberedande
diskussionerna framhölls det på sina håll
att det vore önskvärt om den nya
Högskolan kunde knyta an vid museet. I
första omgången skulle väl denna
anknytning icke bli så väsentlig som dessa
förslagsställare — delvis naturvetenskapligt
inriktade — hade tänkt sig. Men det var för
Högskolan av den största betydelse att
före sig finna början till ett vetenskapligt
bibliotek, Göteborgs Musei Bibliotek, som
snart nog bröts ut ur museet och fick egen
administration och egna lokaler under
namn av Göteborgs Stadsbibliotek. Dettas
snabba och målmedvetet ledda
utveckling till vårt lands största vetenskapliga
bibliotek efter Kungliga Biblioteket och
universitetsbiblioteken är resultatet av
samverkan med högskolan. Man kan tryggt
säga att om denna icke funnits till,
Stadsbiblioteket ej skulle ha blivit vad det nu
är, en mäktig faktor i svenskt kulturarbete,
över vilken Göteborgs stad kan känna
desto större stolthet som den ensam fått
bära den ekonomiska börda dess
åvägabringande och upprätthållande inneburit.
Sambandet mellan Göteborgs Museum i
övrigt och högskolan inskränkte sig till att
de två institutionerna representerades i
varandras styrelser till dess att år 1906
fråga uppkom att tillsätta en akademiskt
skolad konsthistoriker som intendent vid
museets konstavdelning. Professorn i
estetik med litteratur och konsthistoria vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
