Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Göteborgs Högskola. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
problem som berört samarbetet mellan
■de vetenskapliga institutionerna. Detta
samarbete har visat sig gagneligt ej blott
ur praktiskt ekonomisk synpunkt utan
framförallt emedan det knutit samman
de vetenskapligt arbetande i Göteborg i
ett gott kamratskap och motverkat den
trånga isolering som lätt nog kunnat prägla
en humanistisk sektion utan förbindelser
med andra forsknings- och arbetsfält.
Det har haft sin betydelse också därigenom
att det givit garanti för upprätthållande
av en vetenskaplig standard vid
institutioner inom staden som eljest i en viss
konjunktur kunnat riskera att förlora
den. Ett specialfall av Högskolans
samverkan med de vetenskapliga krafterna
utanför den egna institutionen äro de, från och
med hösten 1940, under hennes egid
organiserade medicinska fortbildningskurserna för
äldre läkare. Dessa åtnjuta förmånen att
ha tillgång till Högskolans
administration och lokaler samt tillfredsställelsen av
en akademisk förankring av en undervisning
som meddelas av de mest betydande
forskare och praktici inom den med
sjukhusinrättningar rikt utrustade staden.
Ett av de alternativ som diskuterats
under tiden före Högskolans upprättande
var, att ge den blivande bildningshärden
en direkt ekonomisk inriktning och låta
den få karaktären av en handelshögskola.
Denna plan sköts undan men
handelshögskoletanken kom upp på nytt och
förverkligades till sist genom upprättandet av
Göteborgs Handelshögskola såsom en
självständig anstalt. Under ett förberedande
skede fick emellertid Göteborgs Högskola
inom sina murar ge skydd och beskärm
åt den spirande plantan. Alltjämt bestå
intima förbindelser mellan den äldre och
den yngre systern. En av Högskolans
professorer blev Handelshögskolans förste
rektor. Idén om den fria högskolan, en för
den bildningssökande allmänheten
tillgänglig och med dess behov för ögonen arbe-
tande undervisningsanstalt, denna S. A.
Hedlunds önskedröm, förverkligades i viss
mån genom de offentliga föreläsningar som
obligatoriskt ålades Högskolans
professorer. Dessa ha under alla år fortgått och
synas alltjämt motsvara ett behov hos
den bildningsintresserade allmänheten.
Givetvis omfattas de med större eller mindre
intresse allt efter ämnenas art och
föreläsarnas förmåga att på ett allmänfattligt
sätt behandla dem, en förmåga vilken ju
icke ovillkorligt står i direkt proportion
till deras vetenskapliga betydenhet. För
en lidelsefull forskare utan medfödd
fallenhet för populärt förkunnande kan det
kännas påkostande att lämna sina
allvarliga studier för att stiga upp i katedern
inför en lekmannapublik som kanske ej
förmår fatta det förnämliga innehållet i
det han föredrar. Men den bördan har
måst bäras av alla, av några med suckan,
av andra med glädje. Denna verksamhet
har satt förblivande frukter i den serie av
i bokform utgivna föreläsningar som
började utgivas år 1895 och som alltjämt
fortsattes. Förteckningen på dessa skrifter
innehåller icke få nummer som visat sig
äga ett förblivande värde och som för
sin tid varit av verklig betydelse.
S. A. Hedlunds namn har kommit att
knytas till en särskild gren av Högskolans
mot den stora allmänheten vända
verksamhet, föreläsningar av tillfälligt
inbjudna framstående forskare inom skilda
fält. Dessa gästföreläsningar och
föreläsningsserier bära beteckningen »S. A.
Hedlunds föreläsningar», emedan de bekostas
av för ändamålet på Högskolan överlåtna
överskottsmedel från en insamling för
resandet av ett monument över den store
förkämpen för bildning och
bokupplysning. Säkerligen skulle det ha glatt denne
om han kunnat förutse att Högskolan i
hans namn skulle vinna möjlighet att
söka förbindelse med de yppersta
målsmännen inom svensk och utländsk, först
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
