Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Göteborgs Högskola. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs
Högskola
skola varit av avgörande betydelse att
hon meddelat en med universiteten
likvärdig undervisning. Det är visserligen
orimligt att anse att studenterna äro till
för professorernas skull. Snarare bör väl
förhållandet vara det motsatta. Men i
Göteborg har syftet med lärosätets
upprättande icke i främsta rummet varit att
ge ungdomen i staden och de västsvenska
bygderna möjlighet att i hemorten
erhålla akademisk utbildning utan att skapa
en härd för forskning och bildning. De
flesta vetenskapsmän ha emellertid ett
behov att samla lärjungar ikring sig,
meddela sig men också mottaga enligt den
klassiska regeln »docendo discimus». Ur
denna synpunkt ha studenterna varit icke
blott önskvärda men nödvändiga. Och det
är detta av inre behov betingade
ömsesidig-hetsförhållande som skänkt de studerande
den rikaste behållningen och som kring
Göteborgs Högskola såsom en Alma Mater
låtit det bildas en allt vidare och fastare
ring av trofasta och tacksamma före
detta alumner.
Synpunkten att Högskolan berett
studiemöjligheter för många unga män och
kvinnor som eljest skulle fått avstå från
akademisk utbildning må till sist ej förbises.
De många arbetstillfällen av olika art en
stor stad erbjuder ha kommit de studerande
till godo så att åtskilliga av dem kunnat
försörja sig helt eller delvis samtidigt som
de läst på sin examen. Mindre bemedlade
begåvade och flitiga studenter ha kunnat
erhålla rikliga understöd genom storartade
stipendiedonationer och kraftiga bidrag
från Kungliga och Hvitfeldtska
stipendieinrättningen.
Göteborgs Högskolas lärjungar ha i
studentkåren vunnit sin samlingspunkt
och sitt stöd. Studentkåren har väl hävdat
sig inom svenskt, nordiskt och
internationellt studentsamarbete. Sedan dess
lokalfråga lösts genom enskild frikostighet och
bidrag ur lotterimedel har dess ställning
blivit än mer befäst och har dess betydelse
ökats. Med stolthet och glädje räknar
Högskolan som sina forna lärjungar ett
ej ringa antal framstående och förtjänta
personligheter, verksamma inom skola,
universitet och högskolor, museer,
bibliotek och andra vetenskapliga institutioner,
journalistik och fria yrken.
Göteborgs Högskolas femtio år
karakteriseras ej av en likformigt förlöpande
utveckling. Sedan uppbyggnadsperioden varit
avslutad kring sekelskiftet har Högskolan
i stort sett hållit sig inom den givna ramen
och sökt fylla ut den allt bättre. I enlighet
med göteborgsk art och tradition har hon
föredragit konsolidering framför en
alltför hastig och dristig expansion. Men hon
har samtidigt förstått att icke ängsligt
stänga sig inne utan tagit varje tillfälle i
akt att vinna ny styrka och söka nya vägar.
Kanske ha möjligheter någon gång gått
förlorade men i långt flera fall ha de i
rätta ögonblicket tillvaratagits. Man har
lagat efter lägenheten. Och lägenheternas,
tidsomständigheternas växlingar ha i en
stad så beroende av de ekonomiska
konjunkturerna som Göteborg varit starkt
förnimbara.
När Högskolan grundades befunno sig
de stora göteborgska köpmansläkterna i
en kulminationsperiod och utvecklade en
efter den tidens svenska förhållanden
storslagen frikostighet i en anda av
medborgligt pliktmedvetande som bibragts
dem genom det britiska inslaget i
dynastierna. Det var dessa familjer som uppburo
allt och som bestämde allt. Deras
medlemmar sutto i stadsfullmäktige och i alla
styrelser, representerade staden i
riksdagen. Tiderna ha blivit andra och hela
strukturen av Göteborgs samhällsliv har
förändrats. Men de gamla
göteborgssläkterna ha ej blott lämnat de stora
donationerna som det förblivande minnet av
sin glanstid utan ha givit sin stad som ett
testamente känslan av förpliktelse mot
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
