Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svante Nilsson och hans Paristid. À propos några nyförvärv till Kungl. Myntkabinettet. Av Eskil Cronlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svante Nilsson och hans Paristid
Adrien Baret.
Philomène Bur ere.
tack vare sina gedigna yrkestekniska
kunskaper, fingo ofta spela rollen som
konstnärliga mellanhänder mellan de franska
kollegerna och utgivarna. Det fanns f. ö. ej
längre så särdeles gott om verkligt
yrkeskunniga medaljgravörer i Paris, sedan
åtskilliga av de gamla mästarna gått bort.
Svenskarna fingo sålunda ofta i uppdrag
att göra stamparna, utföra retuscheringar
m. m. En tid var Nilsson anställd hos
cise-lören Lasserre, till vars specialiteter hörde
utförandet av små arbeten i guld och
silver såsom tändsticksetuier, cigarrettfodral
o. a. med ornament i
relief. Det blev ett för
båda parter givande
samarbete. Nilsson lärde sig
ciselera ornament, och
Lasserre, som tidigare ej
ägnat sig åt medaljkonst,
blev medaljgravör. I detta
sammanhang kan nämnas,
att Lasserre i egenskap av
arbetsgivare ansåg sig ha
rätt att signera Nilssons
arbeten, vilket också lär
ha skett åtskilliga gånger.
Såsom medhjälpare åt den
tidigare nämnde Paulin
Tasset arbetade Svante Nilsson även i
dennes ateljé och kom härigenom att
mottaga åtskilliga gagnande impulser. I ett
liknande förhållande stod han också till
ett par andra betydande samtida, nämligen
Henri Dubois och Léon Deschamps. Under
förberedelserna till världsutställningen i
Paris 1900 ökades arbetsuppgifterna.
Nilsson, som vid denna tid etablerat sig som
självständigt arbetande medaljgravör,
anlitades i synnerhet av editeuren Bertrand.
Bland andra uppdragsgivare kan nämnas
Marey. På Salongen i Paris, där Nilsson
under en följd av år var
representerad, utställde
han första gången 1898.
Konstnärens här
presenterade medaljer
utgöra, mera tillfälligt
sammanställda som de äro,
endast några stickprov ur
den rika produktionen
från den franska
perioden. Redan en dylik
axplockning visar
emellertid några av Svante
Nilssons förnämsta
egenskaper som konstnär.
Plaketten över boer-
26—Ord och Bild. 50:e årg.
4OI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
