- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
487

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Zachris Topelius vid Runebergs sida. Av Yrjö Hirn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Z a chr is Topelius vid Runebergs sida

utan att påminnas om Topelius’ skildring
av den majmorgon, för mer än hundra år
sedan, då skalden inför sångarna
kommenterade sina egna verser med Zachris
Topelius stående vid Runebergs sida, begärligt
lyssnande till mästaren, och präglande hans
ord i sitt trofasta minne, för att överbringa
dem till kommande släktled.

Under de fyrtio år Runeberg tillbragte i
Borgå blev umgänget mellan läraren och
eleven glesare än förr, men det blev icke
avbrutet. Skalden gjorde under sin hälsas
dagar resor till den närbelägna
huvudstaden, och om det icke lyckats honom att
hemlighålla dessa besök, så kunde han vara
viss om att bli föremål för de av honom
så fruktade hyllningarna och
uppvaktningarna. Topelius var med i studentsången
varje gång då man nu, liksom den tid
Runeberg var lärare vid universitetet, lät
honom höra sina egna sånger Vid en källa
och Svanen. Efter det Zachris själv blivit
känd som poet, var det i många fall han
som fick i uppdrag att författa de
väl-komstverser, med vilka skalden blev
mottagen vid studentfester och medborgerliga
högtider. Det är emellertid icke nödigt att
här uppehålla sig vid denna del av
Topelius’ poetiska alstring, liksom jag även kan
nöja mig med ett kort omnämnande av de
kritiker, i vilka Topelius, efter det han vid
23 års ålder blivit huvudredaktör för
Helsingfors Tidningar, uttalat sig om
Runebergs diktning. Det är nog att framhålla
att han år 1843 med anmärkningsvärd
frispråkighet påpekade den runebergska
ungdomsalstringens beroende av utländska
förebilder; att han i några uppsatser om
Kung Fjalar trängde fram till den stora
tankediktens väsentliga innebörd, utan att
låta sig förvillas av de hegelianska
spekulationer, med vilka Snellman bragt så
mycken oreda in i diskussionen; och
slutligen att han med en våldsam stridbarhet,
som ensam för sig dementerar den allmänt
rådande föreställningen om hans orubbliga

Facsimile av en sida i ett av

Topelius’ anteckningshäften.
På omslaget till det lilla häftet står:
Hel-singfors den 14 november 1834. Häftet
innehåller anteckningar i blandade ämnen.
Det jörvaras på Universitetsbiblioteket i
Helsingfors.

blidhct, lät Sturzen-Becker veta vad han
gjort sig skyldig till med att våga finna fel
i Nadeschda och i Kung Fjalar.

Med allt detta presenterar sig Topelius i
vårt medvetande som den store skaldens
trogne och vaksamme vapendragare. Men
det har även givits situationer i hans liv,
då han stått vid Runebergs sida som en
självständig medarbetare. Jag tänker
härvid i främsta rummet på den andel de två
haft i historien om huru Vårt land blivit
upphöjd till Finlands nationalsång, och
om huru det gått till att ord blivit diktade
till den gamla Björneborgska marschens
melodi. Den första frågan skall här bli
förbigången, därför att den av mig
behandlats i en liten uppsats Finlands namn,
som publicerats i det första häftet av
Nordisk Tidskrift för år 1941. Om texten
till Björneborgarnas marsch, och framför
allt om Topelius’ andel i dess tillkomst, kan

487

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free